Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Santesson: Norr om Kebnekaise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Satitcsson
I den nedstörtade ränseln fanns nu emellertid både
fotogenköket och en stor del av provianten. Att fortsätta bestigningen var
under sådana omständigheter uteslutet, och vi firade oss därför
i »diilfersitz» tillbaka ned de två replängderna till snöfläcken.
Men vi lovade varandra att ta revansch på Selmatornet!
Ränseln hittade jag i de branta svabergen ett par hundra meter
längre ned. Vid undersökning av innehållet visade det sig, att
fotogenköket var alldeles oskadat, likaså en bakelitmugg (!), men våra
knäckebrödssmörgåsar hade nära nog förvandlats till ett pulver.
Hammarsten kom vid åsynen av detta att tänka på det kvarts kilo
kaffebönor, som vi hade liggande nere i lägret och beklagade syrligt,
att vi ej passat på att få dem malda samtidigt på detta behändiga sätt.
Så följde ett par dagar med dåligt väder. Lundquist ville ej ligga
overksam utan startade den 12 augusti ensam på en vandring i
regnväder till Kebnekaise. Samma dag gjorde Hammarsten mig
sällskap på en fisketur, som blev originellare än vad vi någonsin
kunnat förutse.
Tidigare hade vi i några vattensamlingar sett små söta
bäckforeller simma fram och tillbaka som i ett akvarium, och detta
gav oss impulsen till att skaffa en smula färsk fisk till lägret.
Vi startade på en längre tur och kommo så småningom till ett
vattendrag, som såg inbjudande ut. Jag vet inte, hur många
timmar jag stått där och försökt med en fluga utan något som
helst resultat, då jag äntligen fick ett ordentligt napp. Men det var
ingen bäckforell, som nappade, nej, inte fisk överhuvudtaget
— utan fågel! Detta gick sålunda till. Vid ett våldsamt kast flögo
ett antal skrämda ripor upp ur videbuskarna runt omkring. En
av fåglarna trasslade in sig i min rev, slog i marken och blev så
illa tilltygad, att jag måste döda den. Jag blev åtskilligt
överraskad och skulle väl, om jag haft en baron Münchhausens
talanger, omedelbart lämnat fisket på båten och definitivt övergått
till att meta ripor. Vi nöjde oss emellertid med vårt byte, och då
ripan legat ett dygn i mjölk — gjord på torrmjölkpulver—stektes
den i smör och sattes under allmänt jubel fram på smörgåsbordet.
Den 14 augusti gjorde vi en intressant bestigning av
Påssosj-tjåkkos stortopp från öster via en väldig snö- och isränna,
belägen ganska nära toppartiet i östväggen. Detaljerna från
bestigningen kan jag lämna därhän, vare nog sagt, att rännan bjöd
på delvis ganska svår kombinerad is- och klippklättring.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
