Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Om laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om laviner
Under inverkan av temperatur, vind, fuktighet o. s. v.
omvandlas snön på olika sätt. Följande arter av snö kan därvid
särskiljas:
1. Nysnö.
Under begreppet nysnö sammanfattas alla de snöarter, där man ännu kan
urskilja den fallande snökristallens ursprungliga form, oavsett hur lång tid som
förflutit sedan snön föll, eller i varje fall (utom hos snöhagel) inga mätbara
kornbildningar finnas.
Pudersnö förekommer vid starkare kyla och vindstilla. Kristallerna falla enskilt,
flingor sällsynta. Kan ej kramas till bollar.
Klabbsnö faller vid temperaturer omkring 0°. De enskilda snöpartiklarna
häfta samman. Kram.
Vindpackad snö. Vinden har malt sönder snökristallerna. Snön kan bli så hårt
packad, att den håller att gå på.
Snöhagel (trindsnö) uppstår genom att genast frysande dimdroppar (dimfrost)
häfta fast vid fallande snökristaller.
2. Gammal snö.
Snökristallernas ursprungliga form igenkännes ej längre. Endast mer eller
mindre kulformiga korn återstå, som lätt kunna mätas. Man skiljer på två slag:
den finkorniga snön, soin har en korndiameter upp till 2 mm, och den grovkorniga
med korndiameter över 2 inm. Gammal snö kan ha olika fasthetsgrad. Oberoende
av sin storlek kunna kornen bilda mjuka, medelhårda eller hårda skikt. Finkornig
gammal snö påträffas särskilt i mellanskikten, grovkornig i de undre skikten av
ett snötäcke. Grovkornig, lucker gammal snö är särskilt betydelsefull vid
uppkomsten av laviner: kornen ha ringa eller ingen sammanhållning och bilda
därför ett förträffligt glidskikt.
3. Några andra snöarter. Isavlagringar.
Vindskare uppstår som en hård skorpa på snön under inverkan av vinden.
Vid ihållande, häftig vind bildas skavler, långsluttande på läsidan, tvärt stupande
eller underminerade på vindsidan.
Binnsnö. 1 den relativt höga temperaturen i snötäckets understa skikt kunna
de finaste kornen avdunsta, medan de grova omkristalliseras, huvudsakligen till
bägarformiga kristaller. Därvid uppstå hålrum, snön blir lucker, visar stor rörlighet
och kan vid störning rinna undan som ris ur en säck. Rinnsnö (ty.
Schwimm-schnee) kan därför vara ett lämpligt namn på den. Rinnsnövtan bildar ofta
glidskikt för laviner. I huvuddalarna i Sarekfjällen påträffade jag i april 1942
väldiga rinnsnölager närmast marken. Grävning av ett snöschakt i Sarvesvagge
den ti april gav t. ex. till resultat: 10 cm nysnö, 20 cm tämligen fast finkornig
snö, 20 cm lös kornsnö, 20 cm fast packad kornsnö och slutligen 40—50 cm
ytterligt lös, torr, »rinnande» grovkornig snö (= rinnsnö).
Blötsnö. Fram mot våren tränger smältvatten ned i snötäcket och gör det allt
våtare. När vätan trängt tillräckligt djupt, fryser inte längre hela snömassan
under nattfrosten; blott vid ytan bildas ett tunt, fast skikt. Detta skär en
skidlöpare lätt igenom och sjunker ned i den underliggande blötsnön (ty. Faulschnee,
eg. skämd snö). Efter den våldsamma töperioden i Lappland i mitten av april
1942 fick jag i Sarekfjällen pröva på den allra pinsammaste blötsnö, som hade
bildats genom att regn- och smältvatten trängt ned i de djupa rinnsnölagren
närmast marken (som i huvuddalgångarna är täckt av videsnår!).
Firnsnö. I glaciärområden uppstår genom ofta upprepade smältnings- och
frys-ningsprocesser en grovkornig snö, genomdragen av talrika islameller, som kan
vara genomvåt ned till 10 meters djup och mer. Den kallas firnsnö.
20. STF 43.
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
