Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Om laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schematisk framställning av en snöflaklavin, den
vanligaste och pä samma gång farligaste lavintypen.
större massor med och glida ned som en lavin. Lössnölavinen
visar ingen skarp brottyta; den uppstår i en punkt och breder
blott måttligt ut sig under det den glider. Lavinbanan får en
utpräglad päronform, som kan dras ut ordentligt på längden.
Inga block eller sjok bildas, utan snömassan förblir lös eller
bildar rullar (våt snö). Ofta saknas även en tydlig glidyta.
Lössnölaviner kunna blott uppträda, då en riklig
snöavlag-ring ägt rum eller då sammanhållningen inom vissa snöskikt
försvagats genom omkristallisering (rinnsnöbildning upp till
ytan, genomblötning av hela skikt på våren). Då kan den minsta
störning åstadkomma en utlösning. Se ex. 7 sid. 362.
Snöflaklcwiner äro de vanligaste lavinerna och för turisten också
de farligaste. Här gäller det snöflak av större eller mindre
hållfasthet, som glida ned; skarpa, hackiga kanter uppstå vid brottstället.
Allt efter graden av hållfasthet sker sprickbildningen ljudlöst eller
med en dov eller skarp knall, varpå den massa som glider iväg
blixtsnabbt upplöser sig i block, som antingen sedan sönderdelas i
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
