Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Om laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håkan T jern eld
allt mindre snöklumpar eller också tack vare sin fasthet mer
eller mindre bevara sin form. Oftast har snön i ytskiktet packats
samman av vinden, men ibland kan den också ha förlänats sin
fastare konsistens genom omvandling (metamorfos) vid töväder.
I motsats till vad fallet är vid lössnölaviner äger brottet aldrig
rum inom ett enda homogent skikt utan det griper alltid ned i
ett annorlunda artat, oftast löst mellanskikt. Man kan dock alltid
iaktta en tydlig glidyta.
För att bättre kunna förstå hur snöflaklaviner uppträda måste
man känna till kraftfördelningen i packad snö. I motsats till
lössnön kan vindpackad nysnö eller gammal packad snö äga en
avsevärd hållfasthet, som sätter den i stånd att utvidgas under
inflytande av spänningar i snötäcket. På grund härav överföres
blott en del av snötäckets tyngd på marksluttningen genom
friktionskrafter, medan återstoden genom s. k. längskrafter i
skiktriktningen (drag- och tryckkrafter) antingen stödes nedtill eller
hålles fast upptill. Längs- och friktionskrafterna stå i nära
växelverkan med varandra, så att t. ex. en förstoring av dragkraften
alltid svarar mot en minskning av friktionskrafterna.
Man har att skilja mellan de lösryckta skikten, som glida ned
som lavin, själva glidskiktet, som tjänar som kullager eller
smörjskikt, och slutligen de kvarblivande skikten.
Några typer av glidskikt äro särskilt vanliga och farliga:
Lös, opackad snö på skare. Faller snö så att ett lössnölager bildas på ett hårt
underlag och börjar det sedan, under eller efter snöfallet, att blåsa, så kommer
lössnön att täckas av vindpackad snö. Sammanhållningen blir dålig, och
lössnö-skiktet sätter sig fortare än den vindpackade nysnön, varvid hålrum kan bildas
mellan det i horisontalplanet stödda snöflaket och pudersnön.
Skarskikt under upplösning. Vid långa perioder av vackert väder bildas på
eftervintern skarskikt. Dessa börja lösa upp sig, så snart de täckas av nysnö.
Skaren förvandlas på kort tid till korn utan sammanhållning, och dessa verka
som ett kullager och förmedla blott i ringa grad någon friktion mot underlaget.
Rinnsnöbildning i hela skikt. Lösa rinnsnölager som uppkommit genom
om-kristallisering tåla ofta inte ens en ringa belastning med nysnö utan att rämna
och bryta samman i snöflaklaviner. Rinnsnöskikten tjäna som glidskikt med det
underliggande fasta skiktet eller den bevuxna marken som glidyta. Se ex. 5 sid. 360.
Klimatets och terrängens betydelse för uppkomsten av laviner.
Att laviner äro så sällsynta företeelser hos oss jämfört med
t. ex. i Alperna beror på våra speciella terräng- och
klimatförhållanden.
Det svenska fjällområdet kännetecknas av stora vidder och
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
