Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Om laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksgränsbanan kar några gånger blockerats av laviner, huvudsakligen vid
Kaise-pakte och vid Njulja. Den mäktigaste av dessa gick ned i mars 1931 vid östra
intaget av Njuljatunneln och blockerade banan pä en sträcka av en kilometer. Man
måste här skicka efter snöslunga och h]älptåg med manskap och materiel för alt åter
få linjen irafikabel. Bilden ger en liten föreställning om vad en lavin kan ställa
till med: en barack har ramponerats och kastats ett bra stycke utför sluttningen.
Om lavinens beskaffenhet heter det: »Den syntes bestå av ett överst flytande
lager av halvmetertjocka skarblock och under det ett djupt lager av torr
grov-kornsnö. Vi uppskattade, när vi voro uppe och klevo på snömassorna, att de höjde
sig 4—5 meter över den ordinarie snönivån. Lavinens front skattades till minst
200 meter. Särskilt slog det mig, att den glidit alldeles ljudlöst ned. Dr Haraldson
som dock stod alldeles intill, hörde knappt något ljud och endast mina frenetiska
vinkningar, som han först ej förstod, fick honom att vända sig, och då var lavinen
redan långt under honom. Det hade ej snöat på flera dagar, solen hade lyst ett
slag på morgonen, och när detta inträffade vid 1 l-tiden var det ännu kallt.
Sannolikt har det rört sig om en torr ’Schneebrett-Schwimmschnee-LavinJ, det vill
säga skare och hängdriva ovanpå ett luckert lager av glatt kornsnö, som ej givit
någon fast förbindelse med det ovanliggande snölagret. Troligen var det
ljudvågorna som satte snömassorna i rörelse.»
Som vi sett i det föregående är det mycket vanligt, att ett rinnsnöskikt tjänar
som glidyta (»kullager») åt snöskikt ovanpå detta. Men kan en lavin sättas igång
genom ljudvågorna? Ja, det är ett sedan länge känt fenomen. Redan 1547 skrev
schweizaren Simier: »Det räcker med en ringa orsak för att sätta snömassorna i
rörelse, såsom när de på en brant och trädlös sluttning bringas i vibration genom en
förbiflygande fågel, genom något annat djur, genom häftig vind eller genom för-
A. Ivarsson foto
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
