Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Schück: Några data från svenskt fjortonhundratal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1449 söker Karl Knutsson komma i besittning av Norge. I
Trondheim låter han kröna sig till konung, men nödgas efter en tid
avstå från sina anspråk till förmån för sin danske medtävlare.
Samma år seglar den gamle konung Erik från Gotland hem till
Pommern, sedan han i tretton år vistats på Visborgs fäste och
gjort Östersjön osäker med sin sjörövarflotta.
1451 bryts freden i Norden, sedan ett konungamöte icke lyckats
lösa några brännbara svensk-danska tvistefrågor, och förödande
gränskrig vidtar, bl.a. lägga svenskarna Lund i aska 1452.
1457 vid nyårstiden får den sedan länge jäsande
stormannaoppositionen mot Karl Knutssons styrelse sitt våldsamma
utbrott. Som upprorets ledare framträder ärkebiskop Jöns
Bengtsson Oxenstierna, vilken jämte Erik Axelsson Tott
proklameras som riksföreståndare. Sedan Karl Knutsson flytt till
Danzig kallas Kristian att övertaga hans krona. Unionen
syntes vara återställd efter en nioårig parentes.
1463 begynner en period av förvirrade upprorsrörelser, varvid
skilda partier i Sverige kämpa mot konung Kristian och
sinsemellan. Kristian lät då fängsla den äregirige
ärkebiskopen-konungamakaren och blodigt bestraffa den uppländska
allmogehär, som ilat till dennes hjälp. Linköpingsbiskopen Kettil
av Vasarnes sedan så ryktbara släkt igångsätter året därpå en
resning mot Kristian och får i Sten Sture sin främste
medhjälpare. Karl Knutsson återkallas från landsflykten. Den ur
den danska fångenskapen frigivne ärkebiskopen begynner
emellertid ett nytt uppror mot Karl Knutsson. På nyåret 1465
ger den sistnämnde spelet förlorat, avsäger sig kronan och
drar sig tillbaka till Raseborg i den nyländska skärgården.
Ärkebiskopen framträder åter som Sveriges riksföreståndare
men får i Axelsönerna medtävlare om makten i riket.
1467 företar konung Kristian ett nytt anfall mot sitt svenska
rike, men slås tillbaka av de mäktiga Axelsönerna. Samma år
slutar ärkebiskop Jöns Bengtsson sin oroliga levnad, och ånyo
anmodas Karl Knutsson att fungera som rikets konung.
1469 utnämner påven Jakob Ulfsson till Svea rikes ärkebiskop.
I nära 45 år fungerar sedan denne rikt begåvade prelat som
den svenska kyrkans ledare, lika verksam i politiskt som i
kulturellt avseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
