Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Helgonens emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Birgitta ägnade altarskåpet i Vadstena, av 1455—1460.
Helgonet själv är i sin styva dockaktighet mindre imponerande
än de äldre bilderna med majestätiskt utbredda draperibukter
(sid. 70). Hos hennes trogna tillbedjare är å andra sidan just
denna stela vertikal ägnad att förädla och förandliga
framställningen. De höja sig som om kraften i deras åkallan sträckte och
tänjde dem uppåt. Kardinalen vid Birgittas högra sida är en ren
formel för fromhet, längtan och tillit.
Sten Sture d. ä:s tid ger rum för rörelsen, men i en kärv och
kantig rytm, jämförd med Engelbrektstidens böljor.
Det finns i samma Vadstena en annan kardinal från 1400-talets
slut (sid. 75). Han utgör ett fragment ur ett större sammanhang,
troligen ur ett Corpus Domini-altare. Här möter oss ett veristiskt
fullt utvecklat detaljarbete. Men ansiktets skrynklor liksom
dräktens skenbart nyckfulla veckning är icke endast materiell realism,
utan samtidigt en symbol av själstillstånd genom linjemönstrets
myller. Kardinalen tränger i oro och vördnadsfull undran fram
emot miraklet med Corpus Domini, då oblaten förvandlas till
en lekamlig, blödande Kristus.
Till Sturetiden hör också Sankt Göran i Stockholms domkyrka.
Göran var nu de facto Sveriges nya nationalhelgon även om
Sankt Erik konung bibehöll titeln. Föga känd tidigare, kom han
in i landet i synbar gestalt, då Tyska Orden regerade över
Gotland. Det realistiska seklet framställde honom där vid
1400-talets början i gestalten av en dåtida elegant riddare i vit kappa
med pierrotartat stora knappar över den korsmärkta
stålrustningen just som en av Tyska Ordens mäktiga herrar
realistisk i dräkt, men samtidigt kråmande sig i Engelbrektstidens
obligatoriska skönhetskurvor.
I Stockholm grundades 1394 Sankt Gertruds altare där Sankt
Göran hade en andel. 1489 fick han en egen stiftelse i denna
kyrka i enlighet med det löfte om en staty, som
riksföreståndaren Sten Sture givit vid Brunkeberg, för det fall att
krigar-helgonet gav seger. Sålunda blev Göran Sveriges nya
skyddshelgon. Det utlovade monumentet skapades av liibeckmästaren
Bernt Notke, som kom till Stockholm för detta ändamål 1484
eller 1485 och förblev stockholmare till omkring 1500.
Men är det egentligen Sankt Georg, eller som han får heta på
svensk botten, Sankt Göran, som hyllas i det härliga
monumentet, den store bekännaren och martyren från Mindre Asien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
