Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: 1400-talsmåleri i uppländska kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskt kyrkomåleri Irån senmedeltiden kan
än i dag studeras i sä gott som alla delar av landet.
Från Nederluleå i norr titt Ystad i söder, från
Hammarö i väster till Rute i öster har mer eller
mindre fullständiga sviter av dessa färgglada
dekorationer bevarats eller nu åter befriats från de
putslager som bildfientliga generationer — särskilt
på 1700-talet — dolt dem under. Det finns dock
ett område nämligen Upptand med de närmast
intill liggande delarna av de båda övriga
Mälarlandskapen, där under senmedeltiden nästan varje
kyrka hade sådana målningar och där vi alltjämt
möter en så koncentrerad rikedom av
senmedeltida mästares verk, alt inget annat tand torde
kunna uppvisa maken. Vi vet med säkerhet att i
enbart Uppland under 1400-talet inemot 120
kyrkor voro dekorerade med kalkmålningar. I
närmare ett åttiotal av dessa finns alltjämt
målningar bevarade. Tar vi fasta på hela det inom
kartan inneslutna området skulle för de svenskar,
som vill lära känna våra 1400-talsmästares verk,
minst 26 kyrkor kunna bli verkliga vallfartsorter.
När del gäller att skaffa sig en föreställning om
den rika konstnärliga verksamhet, som bedrevs här
i Mälardalens kyrkor, bör man också observera,
att det, åtminstone i Uppland, ingalunda var
ovanligt att samma kyrka dekorerades på nytt redan efter
några årtionden, t. ex. sedan en valvslagning
spolierat de äldre målningarna. Tegelvalven slogo helt
igenom redan under 1400-talet i Uppland, medan
det i andra landskap dröjde längre innan man
allmänt frångick de gamla Irätunnvalven. Detta
förklarar delvis orsaken till alt de uppländska
kyrkorna blev sd pass mycket rikare dekorerade
än de i övriga landskap. Här må dock också
framhållas alt just Upplands kyrkor under
1600-talet, innan de gamla målningarna överkalkats,
blev rätt väl utforskade, varför man här också
har en bättre kännedom om de kyrkor, som på
kartan hänförts till den tredje kategorien, alltså
de som en gång haft vägg- och valvmålningar,
vilka nu försvunnit. Kartan gör icke anspråk på
fullsländighet: varie år medför nya upptäckter.
Till sist må också framhållas att i Stockholm
såväl Riddarholmskyrkan och Storkyrkan som flera
andra haft kalkmålningar utförda under
1400-talet. Av dessa finnas nu ingenting bevarat med
undantag av målningarna på Riddarholmskyrkans
vind.
Kartan har upprättats av fil. lic. Rune Norberg.
Sprfor
i ^Rätarlan58Fat)cn
mc6 Scnmcbcltlöa Falfmälntngar
+ väl bevarade och av konstnärligt
hög klass
+ enklare eller starkt restaurerade
+ fragmentariska eller helt över-
kalkade
o
bokm
=t-
6al
i \ I
Arboga landsk:a
Bro* Berg +
Köping^ Sab
^Himmeta /
4+
ÄTBoga”1-’ Torpa
B. Bälinge
D. Dalby
G. Giresta
Hillesh. Hilleshög •
H. -T. Håbo-Tibble
Kn. Knivsta
L. Litslena
R. Ramsta
Skeppt. Skepptuna
Skokl. Skokloster
U. Uppsala domk:a
U. tref. Uppsala trefaldigh.k:a
V. Västeråker
Vass. Vassunda
Å. Åkerby
O. Övergran
BUNE NORBERG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>