Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: 1400-talsmåleri i uppländska kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller att — det gäller Härkeberga — låta det skorra till av
världsliga instrument i hukande spelmäns händer eller presentera ett
helt menageri av tvåpuckliga kameler, grå elefanter och
stångande bockar mitt uppe mellan de bibliska bildsviterna.
Ute i vapenhusen brukade han slå sig riktigt lös genom att
måla en fult grimaserande gubbe över Sankt Gregorii mässa, en
taggryggad sugga över livshjulet eller en groteskt långnäbbad
fågel över Sankt Göran och draken. Men sådant hörde nu en gång
samman med medeltidens bristande känsla för gränserna
mellan de estetiska kategorierna — den blandade psalm och
dryckesvisa, syndabekännelse och lasciv anekdot. Runtom i de
dekorerade upplandskyrkorna möter man denna blandning, och
naturligtvis särskilt i vapenhusen, som var tröskeln mellan det
världsliga och det kyrkliga livet. Där fick evangeliet stämma upp
växelsånger med de groteska folksagorna om käringen, som fick
ett par skor av djävulen till tack för sina goda tjänster, om
gumman, som skickade en mjölkhare till grannens ko och sedan
tjär-nade smör av tjuvgodset med djävulens bistånd, för att inte tala
om ännu långt värre framställningar, som man kan möta i
skuggan bakom vapenhusporten och som pekar rätt ned i hedniska
fruktbarhetsföreställningar.
När man reser runt bland de på 1400-talet dekorerade
upplandskyrkorna, förbluffas man inte bara över den dekorativt
blommande bildrikedomen i de naiva målningssviterna, utan
också över den ekonomiska offervilja, som kommer till uttryck
i dessa donerade kyrkoutsmyckningar, vilka måste ha betingat
en ansenlig kostnad. De gav uttryck åt en växande känsla för
den svenska nationalkyrkan i ärkebiskop Jakob Ulfsons och
Stu-rarnas rike, och man fäster sig vid, att det svenska riksvapnet
— med tre kronor i skölden — stundom förekommer bland de
bibliska framställningarna uppe i valven. Om den historiska
bakgrunden för denna plötsligt florerande kyrkokonst har vi oss
inte mycket bekant, men vi gissar att den hänger samman dels
med kyrkans mera direkta inställning till församlingen i
predikan och annat gudstjänstliv, dels med den byggnadstekniska
omständigheten, att konsten att slå tegelvalv nu hastigt bröt
igenom och ledde till bättre och brandsäkrare konstruktioner än de
brädtak, som förut spänts över kyrkorummen. I varje fall råder
det en lycklig samverkan mellan valvslagningstekniken och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
