Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Sandblad: Konsturet i Lunds domkyrka och den senmedeltida världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utanför domkyrkans södra sidoskepp. Omkring 1600 var det ur
funktion och förföll sedan allt mera, tills det 1837 bröts ned,
urverket kastades bort och endast själva urtavlan fick hänga
kvar, först i södra, sedan i norra sidoskeppet. I början av detta
århundrade igångsattes så det mödosamma företaget att söka
rekonstruera uret i dess helhet, och framför allt tack vare
domkyrkoarkitekten Th. Wåhlins och den danske tornurmakaren
Bertram-Larsens hängivna och konstförfarna arbete kunde det
åter begynna sin gång den 17 september 1923, då domkyrkans
800-årsjubileum firades. Rekonstruktionen blev möjlig genom
att man påträffade en del fragment av det gamla uret, vilka nu
ånyo göra sin tjänst, samt en värdefull avritning från tiden före
nedbrytningen. Själva materialet i det nuvarande uret är således
till största delen nytt, men det kosmiska förlopp, som det
åskådliggör, är detsamma som för 1400-talets kyrkobesökare.
1 Lunds domkyrkas norra sidoskepp samlas numera varje dag
kl. 12, när icke gudstjänst pågår, en skara turister framför det
märkliga konstverket. Med spänd uppmärksamhet följa de, hur
de båda ryttarna uppe på krönet drabba samman tolv gånger,
varefter Heliga tre konungar, representanter för de tre
världsdelar medeltiden kände, Europa, Asien och Afrika, och därmed
för alla jordens folk och stammar, framträda med sitt följe och
under bugningar vandra förbi Maria med Jesusbarnet,
världsalltets herre. Samtidigt stiga tvenne trumpetare fram, en på
vardera sidan, och den medeltida hymnen »In dulci jubilo» ljuder
under valven. — När dess sista ton förklingat, är dagens
attraktion slut, och de flesta av åskådarna skiljas åt. Men förutom detta
beundransvärda skådespel, som de under några minuter
bevittnat, försiggår på den gamla urtavlan ett annat mera i
skymundan men ännu konstrikare. Dygnet runt och året runt
förlöper det i samma lugna regelbundenhet: himlakropparnas gång
kring sin medelpunkt, jorden.
Konsturet i Lunds domkyrka visar inte blott timmar, dagar, veckor, månader
och år utan också solens och månens växlande läge och dessa båda
himlakroppars jämte stjärnornas upp- och nedgång och månens av- och tilltagande.
Figurerna liksom visarsystemet, urverket och kalendariet äro delvis
rekonstruerade med begagnande av bevarade rester från det gamla uret samt med ledning
av andra medeltida konstur. Sådana äro kända jrån olika håll i Europa och
jinnas bl. a. i Lybeck, Stralsund, Prag och jlera franska städer och ha liksom
under medeltiden vanligen sin plats i förnämligare kyrkor. Det lundensiska
uret är ett av de äldsta kända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
