Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Sandblad: Konsturet i Lunds domkyrka och den senmedeltida världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När man betraktar urtavlan, verkar den i förstone som en
vanlig urtavla, där tiden på dygnet anges efter en gradering i 24
timmar. Så är också fallet: tavlans tre visare, solens, månens
och fixstjärnornas, gå runt på ett dygn (med smärre inbördes
variationer, som här kunna lämnas åsido), och i deras
kretslopp kan man alltså följa himmelssfärens dagliga rörelse runt
jorden. Detta är dock icke urtavlans huvudsakliga uppgift, som
är betydligt mera invecklad och sinnrikt anordnad. För att rätt
kunna uppskatta detta skådespel bör man betrakta tavlan med
1400-talsmänniskans ögon, och vi anlägga därför den syn på
världsalltets byggnad och skeende, som i det föregående
åter-givits.
Urtavlan är en på en plan yta utförd avbildning av
världs-sfären, sedd från nordpolen av dess axel. I tavlans mitt se vi
jorden vilande i sin ständiga orörlighet, och därutanför välva sig
planethimlarna i tur och ordning. Av själva planeterna
förekomma här endast de två, som äro väsentliga för tideräkningen,
nämligen solen och månen. Vi kunna dock tänka oss de olika
himlarnas plats så som utmärkes genom de olika cirklarna på
tavlan, vilka äro dragna med jorden som medelpunkt.
Dessa cirklars egentliga uppgift är eljest en helt annan: att
utmärka solens bana vid olika tider på året. Den yttersta cirkeln
betecknar sålunda Kräftans vändkrets, där solen befinner sig vid
sommarsolståndet, medan den näst yttersta betecknar solens
bana vid dess inträde i ettdera av de djurkretstecken, som ligga
närmast Kräftan, nämligen Tvillingarna och Lejonet, vilket sker
i maj resp. juli. Nästa cirkel anger solens inträde i Oxens och
Jungfruns tecken i april resp. augusti. Den fjärde och mittersta
cirkeln betecknar himmelsekvatorn, där solen befinner sig vid
vår- och höstdagjämningarna, då den ingår i Vädurens resp.
Vågens tecken. Den femte cirkeln anger solens inträde i Fiskarna
och Skorpionen i februari resp. oktober, och den sjätte dess
inträde i Vattumannen och Skytten i januari resp. november. Den
innersta cirkeln slutligen utmärker Stenbockens vändkrets, där
solen befinner sig vid vintersolståndet.
På tavlan se vi solens visare med en solskiva och månens
visare med ett litet månklot vid spetsen. Fixstjärnornas visare
ut-göres av det cirkelformiga bältet i tavlans mitt, djurkretsens
bälte, indelat i de tolv fälten och prytt med de bilder, som
illustrera de tolv tecknens traditionella namn. (Att denna djurkrets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
