- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
46

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreas Lindblom: Minnena och människorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andreas Lindblo m

mogekulturen bär vittne. Visby blir inte bara den övermåttan
pittoreska småstaden utan en upplevelse av medeltidens anda,
dess religionsmystik lika väl som dess merkantila rationalism.
Vadstena och Kalmar ställer oss inför vasatidens estetiskt
raffinerade, kallhamrade kungaviljor. Läckö, Skokloster och Visingsö
förvandlas till lika roliga krönikor från trettioåriga kriget som
Fältskärns berättelser. Drottningholm blir en bilderbok över
karolinska tiden, rokokon och gustaviaden, mer givande än tio tryckta
volymer. Ensamma, stillfärdiga ställen som Linnés Hammarby
eller Geijers Ransäter ligger likt oaser för de av vardagslivets
nötning tröttade. I en sådan miljö av gammal svensk vardag kan
man erfara något av den känsla som Hjalmar Gullberg ger uttryck
åt i sin dikt om Swedenborgs lusthus: »Kring anden som har
flytt, var jag ett skal».

Men museerna och kulturmonumenten representerar bara en
liten del av vår dyrbara minnestillgång. Det bästa bor osynligt
inom oss själva. Vilken fond av intryck ärver man ej med
hemmet, marken och mullen. Inga senare erfarenheter kan sålunda
ersätta upplevelserna från barndomen. Huset eller gatan, de gamla
träden, våra undangömda lekplatser, skolgården, bänken i
kyrkan och gravkullarna därutanför, ja, till och med dofter och
ljud följer oss fjärran och nära. Den som exempelvis haft sitt
barndomshem nära en kyrka bär med sig i hjärtat något av
klockklangen under hela livet, även om inte var och en därför
har förutsättning att bli en lovsångsmänniska som prästsonen
från Trönö, Nathan Söderblom.

Minnena stiger och faller i vårt medvetande med årsfesternas
och årstidernas rytmer. Vid jul och midsommar känner en
svensk som är långt borta en längtan som lyfter och bär över land
och hav. Julen är de inåtvända känslornas, familjetraditionernas
fest; midsommaren är bygdegemenskapens jublande högtid i
skötet av det fagra sommarlandskap, som svenskarna mer än
något annat folk gjort till ett med sitt fantasiliv och sin längtan.
Anders Zorn hade som princip att var han än befann sig i
världen alltid resa hem till Mora vid midsommar. En gång
avslog han ett anbud att måla en amerikansk miljonär med den
för vederbörande fullkomligt obegripliga motiveringen, att han
måste ta nästa båtlägcnhet, om han skulle hinna hem till
midsommar.

För svenskar i främmande land avtecknar sig bilden av fos-

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free