- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
72

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. W. Silverstolpe: Svenska värden i fågelperspektiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G. W. Silverstolpe

liga i saken. Därför skall det i fortsättningen fastmer talas om
inkomst och inkomstfördelning än om förmögenhet. Det betyder
inte alltför mycket, om Sveriges land och folk är värda 170
miljarder kronor eller 10 miljarder kronor mer eller mindre,
bland annat därför att Sveriges land och folk inte är till salu.

Och nu går starten. Var så goda och tag plats!

Se snett ned åt höger, mina damer och herrar — där har vi
Västra Vemmenhögs kyrka! Namnet är väl bekant, också därför
att det var från något litet husmansställe på orten som Nils
Holgersson startade sin resa. Det första som han såg från luften
var den sydskånska slätten, »det rutiga tygstycket». Rutigt är
tyget i dag liksom förr, och slitstarkt är det också. Det har ärvts i
många tusen år, och det har fastmer blivit bättre än sämre med
tiden.

Men märk, att slätten inte är någon slätt, om man med en
sådan förstår en fullkomligt plan yta. Landet går i långa, svaga
vågor. Mer skall sägas i saken, när vi kommer till slätter, som
helt gör skäl för namnet. Nu må bara påminnas om att denna
feta, mjuka, kalkrika jord, som kan glänsa som en brysselmalta i
vårens solsken, rymmer en stor del av det svenska jordbruket.
Skåningarna själva menar, att jordbruket tar slut vid Skånes
nordgräns eller redan ett stycke dessförinnan, nämligen där
landet börjar höja sig upp mot det småländska höglandet och klä sig
i barrskogar.

Nåväl, det innebär nu en viss överdrift att påstå, att det inte
finns något jordbruk längre norrut. Var tror ni att skörden av
potatis per hektar är störst, i Malmöhus län eller i Norrbottens
län? Fundera över den frågan, medan vi från Skånes rika fält
styr i väg i riktning mot Kalmartrakten! Jaså, svaret är redan
klart — ja, var och en begrep, att frågan skulle besvaras
bakfram och att det rätta svaret alltså är Norrbottens län. Själv
trodde jag knappt mina ögon, när jag första gången såg siffrorna
i en statistisk tabell: 16 ton potatis per hektar i Norrbotten mot
bara 13 ton i Skåne! Det växer minsann också längst uppe i norr,
i sommarnätternas långa dagsljus!

Färden fortsätter i moln, ty det ligger ett regnbälte över
Smålands skogar. I Kalmartrakten öppnar sig regnmolnen igen och
låter oss se kustlandet med dess vida, välodlade fält. Där hamnar
de sista skvättarna från ovan. Öland får som vanligt ingenting.

72

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1945/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free