- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
78

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. W. Silverstolpe: Svenska värden i fågelperspektiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G. W. Silverstolpe

nu bär det strax av nedåt till ett landningsfält, slutmålet för dagen.
När vi stiger ur, har vi bara tio minuters väg till stenåldern, ty
i utkanten av flygfältet ligger en hällkistgrav, vacker, väl
bibehållen.

Vi har under dagens färd sett skymtar av det gamla men
alltjämt unga jordbrukslandet Sverige, glimtar av den uråldriga men
alltjämt levande och livfulla modernäringen. I morgon gäller det
industriens land.

Ja, så är det en ny dag igen, och en ny färd börjar. Medan vi
klättrar uppåt för att styra i väg mot norr, vill jag skonsamt
förbereda färddeltagarna på att reseledaren inte har någon strängt
systematisk plan för den fortsatta resan. Det blir att ta dagen som
den kommer.

Men se, där har vi de stora skogarna kring den stora sjön
Skagern, sjön som är formad som en sköld och nu ligger blank
som en sköld i morgonens solsken. Och om en stund kommer
Kilsbergen med sina skogar — Kilsbergen som var strandklippor,
när Närkeslätten var havsbotten. Skogen mötte vi i Skåne och
på småländska höglandet, och nu skall den vara med oss hela
dagen. Men låt oss till en början ta litet morgongymnastik med
siffror — ingenting piggar upp som statistiska siffror!

Vi tar återigen den där siffran 10 miljarder kronor, som sades
vara ett ungefärligt mått på nationalinkomsten under något år på
1930-talet. Vi lägger 2 miljarder kronor åt jordbrukets sida, fast
det kanske är litet för mycket. Vilka är det som skall få dela de
återstående 8 miljarderna? Industrin skall nämnas först, ty den
får den drygaste delen. Om vi tar ordet industri i vidsträckt
bemärkelse, vilket betyder att både hantverk och
byggnadsverksamhet räknas dit, kan det bli fråga om någonting på 5 miljarder
kronor. Sedan är det 3 miljarder kvar för handeln,
transportverksamheten, allmän tjänst och fria yrken.

Med denna sista grupp och dess 3 miljarder skall vi inte vidare
befatta oss. Inte därför att vederbörandes insatser i näringslivet
är mindre viktiga än jordbrukets och industriens utan bara för
att slippa få för många siffror att arbeta med. Vi koncentrerar
tankarna på industrin och möter då genast frågan vilka
industrigrenar som har sitt underlag i inhemska naturtillgångar och vilka
som i påfallande grad litar till importerade råvaror. Jag tillåter
mig att besvara frågan med hjälp av en fyrdelning, som ser ut på

78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free