Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. W. Silverstolpe: Svenska värden i fågelperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska värden i fågelperspektiv
inte på en god stund bli mera siffror. Medan vi flyger över skog
och åter skog, må det påminnas om att det var skogens
rikedomar, som gav vårt land den första starten på industrialiseringens
vädjobana. Skörden hade länge stått och växt på de väldiga
moränmarker, som inlandsisen hade lagat ihop med pinnmo,
sand, grus, små stenar och stora stenblock som ingredienser. Den
togs med början kring år 1850. Och den gav oss i utbyte
järnvägar, industrianläggningar, först och främst inom
skogsindustrierna själva men också inom andra industrigrenar, stenhus
i snabbt växande städer och annat därjämte. Och arbetet i
skogarna och sågverken gav bomullsskjortor och hyggliga
läderskodon och kaffe, en dryck som njuten med måtta är verkligt god.
Det kom någonting ovanpå den gamla svenska fattigdomen,
någonting som gjorde livet litet ljusare och vänligare, och sedan det
en gång hade börjat, bar det med ganska vacker fart av uppför.
Märk väl, att när de gamla urskogarna hade skalats bort, så
kom det rätt snart nya kulturskogar i deras ställe. Det var en tid
då man litet varstans kunde se de åsar med ryggar »som rakade
galtar», varom Karlfeldt talar i en av sina dikter, men galtarna
levde i det här fallet vidare, och hårfällen växte igen. Just nu
flyger vi in över Bergslagen, och där ser man redan fram mot
tredje skörden, för där fick man tidigare än i andra trakter upp
ögonen för kulturskogsbrukets möjligheter.
Under kriget har vi varit tvungna att på en del punkter ta ut
litet för mj-cket ur skogarna, men det jämnar ut sig med tiden.
När andra länder åter kan ta större mängder trä, pappersmassa
och papper från oss, behöver vi nog inte hålla igen av rädsla för att
virket skall ta slut. Det fanns för ett tiotal år sedan 10 347 500 000
träd, minst 10 centimeter tjocka, inom landets gränser, och de
växte mestadels ganska raskt. Ja, förlåt, där slank en statistisk
siffra med igen. Någon spörjer: hade man räknat alla träden?
Nej, men man hade gjort en Gallup-undersökning, kallad
riks-skogstaxeringen. Man drog linjer snett över landet, räknade
träden i linjerna, sporde dem med hjälp av provborrningar, hur
snabbt de ökade på sina årsringar, och tillämpade resultaten på
hela »befolkningen», alldeles som Gallup-herrarna gör.
Skillnaden mellan vanlig Gallup och denna ligger i att alla i det här
fallet gav klara besked; ingen enda svarade »vet inte».
Västmanlands bergslag — gröna bergåsar, höga tallskogar och
mjuka ungskogar av tall, blåa sjöar och stora röda hus med stora
6. STF 45. 81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
