- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
89

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elly Jannes: Hemma i fjällen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elly Jannes:

HEMMA I FJÄLLEN

Det finns bara ett sätt att uttrycka det på: Nu är man hemma.
Någonstans fjärran söderut finns det underliga konglomerat av
sten, sten, sten, som kallas stad. När man gick där nere kändes
det mesta så tungt, och märkvärdigt nog kändes det allra
besvärligast att ge sig av därifrån — hem.

Man stod på huvudet i vindskontoret mellan boklårar,
nersutt-na stolar och dammluddiga tapetrullar för att till sist hitta
ryggsäcken i cykelstallet, där den en gång blivit kvar efter en
svamp-plockningstur. Vispade runt i garderobens dunklaste malgömmor
efter yllejumprar och kunde inte för sitt liv begripa var de långa
kalsongerna behagat gömma sig. Sportaffären hade slut på den
bästa vacuummaten. Polisen kunde inte bestämma sig för om
man var spion eller vanlig svensk medborgare utan biavsikter
beträffande kartrekvisitioner. Pjäxorna behövde halvsulas och
obesvarade brev hopade sig på jobbet. Ens bekanta skällde en för
eskapist för att man varken ville använda semestern till att lösa
samhällsproblemen på kurs eller till att fara till Smögen och
dansa. Och nånstans i ens hjärna surrade en misstanke att de
hade rätt, i varje fall vad beträffar det senare alternativet. För
ingen vet hur livet skulle te sig ifall man vore bildskön.

Bara man kommer på norrlandståget vet man att de har fel,
hela surven. Det är något särskilt med tågen norröver, något
av förväntan. Till och med hovmästaren i restaurangvagnen ser
nådigt vänlig ut, och något faderligare än konduktörerna på
norrgående tåg finns inte.

Luften är iskall när man nästa morgon vaknar i sovvagnen och
ens kupékamrat drar upp rullgardinen med ett enda utrop: Fjällen!

Långt bortom björkskogens ljusa grönska tecknar sig vita
kalotter i mjukt soldis. Frestar en att ta ett skutt tvärs genom rutan,
bana sig väg genom skogen, plumsa rätt genom myrar och träsk.
Som väl är har man fullt göra med att klä på sig för att hinna
tumla ut i den morgonsvala luften vid resans mål.

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free