- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
114

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Palmær: Husmorssemester på cykel och vandrarhem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Margit Palmaer

ritade av och mätte upp samt fick ihop till 24 stenar. På köpet fick
vi se Nässja och Örberga vackra medeltidskyrkor och prins
Eugens ståtliga östgötska sommarhem samt en glimt av Heidenstams
Naddö. Och så småningom kom vi fram till Borghamn, det gamla
kalkbrottet vid Vättern, varifrån bestigningen av Omberg
begynte. Nog för det var mödosamt alltid, och inte blev det mycket
cyklat på den gräsbevuxna vägen, åtminstone för min del, men
det var ingen, som ångrade, att vi inte valt den bekvämare stora
landsvägen öst om Omberg. Ty en grannare väg än skogsstigen
över Omberg med dess dungar av ädla lövträd och dess gläntor
med de underbaraste utsikter över Vättern finns väl knappt här
i landet. Vägen norröver från Gränna brukar ju officiellt kallas
Sveriges vackraste, men nog är Ombergsvägen ett strå vassare.
Men lite trafikablare borde den nog göras och helst borde man
inte mötas av traktorer över hela den smala vägbanan, när man
äntligen susar ner för den sista utförsbacken.

Vi hann fram till Stocklycke vandrarhem just innan det
stängdes för kvällen och mottogs med både hjärtevärme och mjölk
och smörgåsar. Här hade vi nu ett vandrarhem av annan typ, en
liten idyllisk herrgård liksom vuxen ur en skyddad och
blommande skreva i berget och omsusad av gamla minnen. Jag tror
ingen av oss tänkte på bristen på »moderna bekvämligheter» —
att tassa till kojs vid det flämtande skenet av ett stearinljus och
hämta vattnet till morgontvagningen direkt ur en forsande källa
hörde snarast till stilen. Och till långt in på natten satt värdinnan
och jag och bytte minnen om Ellen Key, som fann vägen genom
skogen till Stocklycke både i brännande sommarsol och vinande
julsnö . . . Det var väl förresten en av de stigar, där hon året
runt brukade samla kvistar och ris till den Helige Andes bål på
pingstafton. Jag undrade inom mig vem som gör det nu, när hon
är borta.

Nästa morgon ägnades också åt en minnesstund över Ellen
Key. Pojkarna fick fara till Alvastra på egen hand, och Lassen
konstaterade kort och gott i dagboken, alt »det hade blivit mycket
uppgrävt sedan 1941». Själv tog jag av den branta stigen nertill
Strand — så brant är den att ännu ingen bil lyckats kravla sig upp
för den. Och det var kanske också Ellen Keys mening, när lion
förlade sitt tusculum i detta lummiga stalp ner mot Vättern. Tv
mycket älskade hon — men inte moderna kommunikationer och
bekvämligheter.

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free