- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
118

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Palmær: Husmorssemester på cykel och vandrarhem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Margit Palmaer

oss stockholmssyskon hette den möjligheten Taberg, och den
innebar lummiga lövängar, milsvida bärrika skogar, blanka
insjöar, en brun och hemlighetsfull å och ett väldigt, allt
dominerande berg. Men det Taberg Lasse och Göran fick se var inte riktigt
detsamma. Småländsk företagsamhet hade ingalunda lämnat
detta på sin tid ganska idylliska samhälle orört, den hade startat
fullt med nya småindustrier och byggt prydliga egnahemsvillor
långt in i skogen, där vi lekte lekar och spelade friluftsteater.
Endast den mäktiga järnklumpen, berget, tycktes sig lik. Vi gick
landsvägen en bit söderut för att pojkarna skulle få se Rötållan,
den egendomliga, branta rännan på bergets sydsida, där min
syster och jag en gång till allmän förfäran klättrat rätt upp till
toppen. Men vad var detta? Hela den brantsluttande sydsidan var
försvunnen, bortsprängd, och istället stupade berget snörrätt med
färska brottytor från toppen till foten, en enorm, kal klippvägg.
Mycket har jag väl sett försvinna i min dar, men att halva berg
skulle trollas bort — det hade jag aldrig drömt om! Och alltjämt
dånade sprängskotten och åt sig borrmaskinerna allt längre in
mot bergets hjärta, medan vi inte hade annat att göra än att se på!
Den tidigare alltid som tämligen värdelös ansedda
Tabergsmal-men hade i krigskonjunkturens skugga plötsligt blivit ovärderlig,
och dag och natt hade malmvagnarna rullat söderut med stycke
efter stycke av ett av våra skönaste och oersättligaste
naturminnesmärken . . .

Det var som om både pojkarna och jag fått något, som liknade
järnklumpar, i halsen, när vi framåt kvällskröken klättrade den
nya fina bilvägen till klackens topp.

Men utsikten var densamma, den nya bebyggelsen blev bara
en utspilld klosslåda mot de ändlösa skogarna, som sträckte sig
så långt ögat kunde nå, här och var invävda med silverglänsande
sjöblänk. Det var bara en sak, som var ny — utom möjligheten
att från toppen spotta direkt ner på malmbrytningen — och det
var vandrarhemmet. Jag erkänner, att jag tyckt det lät konstigt
med ett vandrarhem högst uppe på Klackens avskildhet, men jag
gav mig. Denna enkla, rättframmasportstuga störde inte utan gick
naturligt in i skogslandskapet — och vilka möjligheter till
skönhetsupplevelser gav den inte! En gång förr hade jag från Tabergs
topp sett morgondimmorna vika för den rosenskimrande
uppgående solen — det var när vi klättrat upp i den nu försvunna
Rötållan — nu stod denna möjlighet bekvämt öppen för alla ge-

118

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free