Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lisa Stenberger: Visby — turisternas stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lisa Stenberger
I tidningarna från åren 1885—90, alltså tiden för den första
turistkommitténs bildande, finner man annonser, som ger praktiska
anvisningar åt främlingar i staden och tydligt vittnar om enskilda
initiativ för reselivet. Det meddelas till exempel, att »badgäster
och resande serveras dagligen i särskilda lokaler efter Dr
Melan-ders matordning». Badanstalten annonserar, att den serverar »av
Dr Westerlund föreskrivna gyttjor och vatten». Senare
annonserar Dr Kallenberg, som länge skulle förbli en hälsoapostel först
vid badanstalten i själva Visby, sedan vid sin Kneippby: »Beställ
i tid. Sannolikt strängt upptaget!» Fårösund lockade med nytt
»Ångvarmbad vid Fårösund, jämte Dardanellerna och Öresund
Europas vackraste», med tillägg i tydligt konkurrerande syfte:
»Båt eller diligens från Visby. Billiga bostäder och födoämnen.»
Även i Klintehamn öppnades sedermera en fullständig badanstalt
»med skicklig massagör». En stående spalt i tidningarna
meddelade praktiska anvisningar om staden: ångbåtarnas och tågens
tider, post, telefon, banker, läkare o. s. v. samt att
»kyrkoruinerna visas av skräddare Sandahl, boende mitt emot östra gaveln
av Nicolai ruin». Stadens drätselkammare tog år 1887 initiativet
till alt annonsledes insamla uppgifter om »de av stadens
invånare, som till moderata priser vilja uthyra möblerade rum till
resande m. fi.». Man skulle på särskilda blanketter noga uppge
läge, antal rum, tid, pris och »om utsikt åt sjön eller eljest vacker
utsikt finnes». Båtförbindelserna utökades denna tid med turer
till Borgholm, Kalmar, Stettin och Libau.
Ledaren på en av de utländska turistbåtar, som år 1887 på
någon dags besök anlöpte Visby (varken reseformen eller
snabbtempot är alltså något nytt för vår tid!) anmärker dock, att av de
500 000 söderut resande tyskarna borde många i stället fara till
Sverige och Visby, såväl för ruinernas som för badortens skull
»om hotellväsen och badinrättningar sökte fylla tidens fordringar».
Under 1800-talets senare del började de förfallna och genom
ras nästan livsfarliga ruinerna i Visby att uppmärksammas, och
intresset för Gotlands fornminnen tog sig bl. a. uttryck i bildandet
år 1874 av Föreningen Gotlands Fornvänner och öppnandet av
dess museum i Visby. Blott ungefär ett århundrade tidigare, på
1790-talet, hade Serafimerordensgillet försökt utbjuda stadens
ruiner till försäljning och rivning. Om erbjudandet ansetts
lönande och någon entreprenör åtagit sig att »röja upp» i den från
1300-talet på grund av armod nästan outvecklade staden, skulle
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
