Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lisa Stenberger: Visby — turisternas stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lisa Stenberger
bad, cykling, tältliv och soldyrkan dominerat. Den
internationella publik, som särskilt under det gyllene 30-talet på
sensomrarna gästade Visby och faktiskt fyllde staden med sin livlighet
och sina Ah! och Oh!, den kom helt för stadens kulturminnen.
Studierna blev dock sällan djupa, i regel »gjorde» man Visby på
en dag eller två, om man inte kom med de stora
kryssningsbåtarna och gjorde staden på några timmar. Men de många
främlingarnas närvaro gav färg och fläkt åt staden, lät turistsäsongen
blomma upp i en färgsprakande säsongavslutning innan hösten
kom och med den återgången till det stilla vardagslivet i den lilla
staden vid havet.
Vid halvsjutiden glider båten sakta in mellan Visbys pirar och
gör en elegant angöringsmanöver med helomvändning i den inre
hamnen. På Skeppsbron står trots den tidiga timmen en
väntande skara. Solen står i öster och staden ligger i motljus. Det
ålderdomliga Visby når inte hit ner till kajerna, här dominerar
stadens betydande merkantila intressen med upplag, lagerhus,
växelspår och allt vad till en livlig hamn hörer.
Vår semesterresenär, som inte på förhand ordnat sin logifråga,
tar vägen tvärs över hamnplan till bostadsbyrån, får där adress
på ett privatrum, får veta priset och att de förmedlade rummen
står under inspektion. Han söker sig fram till sin tillfälliga
bostad och finner den troligen i ett idylliskt småstadshus med
trädgårdstäppa, clematis och rosor, vilket inte utesluter, att han
lika väl kunnat hamna i ett modernt hus med alla
bekvämligheter. Men eftersom han oförsiktigt nog inte gjort beställning i
förväg, kan han sannolikt inte välja.
Nykomlingens frukost ätes traditionellt på »Bur», d. v. s.
Burmeisterska trädgårdens restaurang, och där finner vi honom
tittande på murgröna, akacior och vinrankor, som ge en glimt av
öns sydländska växtlighet. Han strövar sen ut igen på Strandgatan,
står ansikte mot ansikte med det vackra nyrestaurerade
medeltidshus, som nu skall inredas till vandrarhem, finner snart flera
medeltida trappgavelshus längs gatan, räknar Liljehornska
husets sju våningar och reflekterar över att höghusbyggena på
nutidsstädernas trånga markytor faktiskt inte är någon nyhet.
Genom en port i den forna strandmuren går han ut över strandmarken
vid Kruttornet och fröjdar sig åt den fria, obrutna havshorisonten
och det skyddade fågellivet. Bakom honom stiger staden i terras-
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
