- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
214

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbro Alving: Sommarnöjet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barbro Alving

den bygden landet. Och ur den barnsliga trofastheten mot
bygden växer den handfasta kärleken till helheten. För mig är
Sverige, i de mest bräddade ögonblicken, en sommarskymning
över en mälarvik, där årtagen tonar bort i vassen och
lindbloms-doften står som en mur omkring en, där en dopping dyker i den
röda solstrimman, en dragspelston flyter över vattnet och
melankolin smyger som ett skogsrå i hagarna. För min dotter, när hon
får växa upp och om hon får bli stadig i skärgårdsmiljön, blir
det väl skummet mot en grå häll, ejderhonan som guppar på
vattnet med sin svans av ulliga grå ungar, gotlandsbåten som
stävar förbi i stora segelleden i sin vita skönhet, koskällan inifrån
gröna dungar, snoken som bor bland stenarna invid
ångbåtsbryggan. För familjer som valt andra trakter blir det andra ting,
andra dofter och ljud, men för dem alla gäller detsamma: det
fasta sommarnöjet blir en fast grund för mer än för feriefirandet.

Släpp lös en unge — och dess stadsföräldrar med förresten —
att under några år i följd bekanta sig i gårdar och stugor, och den
får den svenska kulturhistorien med på köpet. Man sitter på
skolbänken och läser om vikingar och runstenar, man vallas på
Skansen och ser byttor och doningar, man travar i kyrkor och
ser gamla gravhällar och ädelt historiskt tjuvgods. Men det hänger
inte riktigt ihop för en med allt som hänt och skett i detta land.
Ingen bygd är så fattig, att inte några somrar räcker för att ge
en bra mycket intimare och starkare kontakt med dessa ting.

Det fanns en gård på min mälarö — den finns väl än — som
låg högt uppe på krönet av en backe. Landsvägen svängde just
där nedanför, och bakom stod mörk skog; när man kom i
kväll-ningen fick man för sig att hela gården såg sluten och
gammal-liistorisk och på något sätt lurande ut, fast det naturligtvis var en
idog och slitsam dagsljusgård som alla andra i detta idylliska
landskap. Nej, för resten, det var något särskilt med den. På
hagmarken tätt intill gärdsgården låg en skeppssättning, en stor
och väl bevarad gravplats, där man kunde följa stenarna tills
man verkligen hade gått runt en vikingabåt. En bit ner i backen
stod en trollgran. En underlig och skrämmande djupgrön gran,
som formats till en sjuarmad ljusstake. Först en väldig urstam,
så sju tjocka bistammar som växte raka som ljus och gjorde
granen bred som en kyrka. Man grubblade sig gredelin i
barndomsåren på hur det kunde komma sig att granen stod just där,
intill hednagraven. Var det en slump att den växt upp just där, eller

214

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free