- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
257

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Madsén: Yrkesresenärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yrkesresenär er

fråga är vad det är för en industri på Mösseberg, när de i
Falköping får se sanatoriets skorsten. Numera blir det allt vanligare
att folk reser med kartorna uppslagna, åtminstone ser de i
kommunikationstabellen. Vintertrafiken norrut, där de sportresande
är så talrika, brukar uppvisa litet större naturintresse;
överhuvudtaget är detta intresse större norrut, vyerna är ju också mera
storslagna där. Men aldrig förekommer det att de till exempel
frågar vad folk lever av i Storvik, utan de frågar bara vad
stationen heter. Och de allra vanligaste frågorna gäller
naturligtvis tågtiderna, för det frågas det om jämt och samt.»

»Någon skillnad på andra och tredje klass?»

»Nja, kanske är det litet livligare i tredje klass, folk är
meddelsammare och det händer ett och annat, i andra klass är de
genomgående mer resvana, de är tystare och mera reserverade
och vet både sina skyldigheter och rättigheter. Det går
smidigare i andra klass. Men vi skiljer inte på klass, vi skiljer på
resvana. Man ser ju genast på resgodset, vilka som åker tåg jämt
— mot dem är man inte alltför sträng.»

I stort sett är folk rejälare norrut och finare söderut. Norrut
är de sig lika, vare sig de åker andra eller tredje klass, söderut
gäller de personer för litet finare, som åker andra. Att
norrlänningarna är bättre att ha att göra med förfäktas ivrigt även av
konduktörer födda i Blekinge och annorstädes söderut. De
anses rättframma, korrekta, öppnare, raskare, fast visst kan de
vara bråkiga. 1927 när Ostkustbanan började, trodde man att man
skulle bli ihjälslagen, det var fylla, bråk och slagsmål, en
järnvägsresa var då ett äventyr. Nu är det bättre, men ännu får
konduktören på linjen Sundsvall—Ånge ha polisbricka på
lördag—söndag.

»Ångermanlänningar är bra, men hälsingar står i särklass.
Först tycker man de är kärva och korta, men det är
genompräktiga människor; säger man bara bestämt, så lyder de.
Upplänningar vill jag inte ge så mycket för, vid Tierp och där»,
säger en konduktör, som själv är östgöte, gudskelov.

Olika landskapskynnen torde bäst kunna studeras på linjen
Stockholm—Ludvika—Göteborg, där även de snabbare tågen
uppbär mycken lokaltrafik.

»Västmanlänningar och upplänningar är liksom litet tungsinta,
för att inte säga sura, värmlänningar är lättare och ljusare, de
vill tala av sig själva, ja det vill säga uppåt Nykroppa och Nord-

257

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free