- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
266

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Madsén: Yrkesresenärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lars Madsen

gjorde rekreationsfärden genom dessa pastorala nejder. Dessa
trakter tilltalar i dag även den svenska ungdom, som i allt större
utsträckning går ombord med sina cyklar och sen hänger över
relingskanten och suger i sig de förbiglidande scenerierna. Just
i dessa passager bjuder lövskogar och den kuperade nejden större
omväxling.

Vad menar svensken i allmänhet med vackert?

Först och främst det som tilltalar sinnena. En sandstrand vid
en klar sjö, där man ligger med tårna i vattnet och smultron
speglar sig i källan vid huvudändan, medan björkar susa runt
om och de lätta sommarmolnen aldrig skymmer solen. Den
platsen skulle de flesta kalla vacker.

Yrkessynpunkterna spelar också in i våra värdeomdömen mer
än vi i regel gör klart för oss. Säg till en äkta bonde, vars ställe
ligger som vore det framvuxet ur naturen: »Vad grant det är på
gården här!», så får ni säkert till svar ett förvånat: »Är det?»
Det kanske visar sig, att han kallar en annan gård för grann,
där huset är nymålat och trädgården påkostad med
blomsterrabatter och annat. För bonden i kupéfönstret är de trakter
vackra, där de har »granna gärden».

Vi styrs också av vanan. Många sydsvenskar finner Norrland
för magert för att vara vackert; för den största procenten av oss
hör det skog till ett vackert landskap. Det dröjer länge innan
man upptäckt slättens skönhet, innan man föredrar ett landskap
med karaktär framför ett behagligt och insmickrande. Den dag
man fått blick för Upplands kärva hednaansikte, har man
hunnit bra långt. Och när man därtill får intresse för hur folket tar
sig fram i våra olika bygder, ja, då har man hunnit ändå längre.

Medan tåget rusar fram på skenorna, en modern organisation
till resenärernas tjänst, så färdas luffaren steg för steg i
landsvägsdammet på mångtusenårigt maner. I regel har vagabonden
något så kallat näringsfång för att gå fri för lösdrivarlagen,
men för övrigt ryms alla sorters människor i den stora Travellers
Club, som man kan säga att landsvägen danar, och där ryms
en mångskiftande mänsklig erfarenhet.

Jag träffade en gång i Uppland en luffare, som hade gått i
mer än 30 år i landskapen norr om Mälaren, alltså en riktig
yrkesresenär. Vi höll på att försöka fånga det uppländska kyn-

266

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free