- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
289

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Billow: Notiser från turistväsendets barndom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Notiser från turistväsendets barndom

med turisterna? Högbom, ger ett slags besked härom. Han
karaktäriserar dem i förordet till sin handbok på följande sätt:

De turister, som besöka Jemtland torde kunna hänföras till följande
kategorier: 1) »Rundresare», hvilka äro på väg till och från Norge, och
i båda fallen hafva endast en kort tid disponibel för utflykter i
Jemtland. Komma de från Norge äro de dessutom i allmänhet så blaserade
af dess storslagna, öfverväldigande natur, att Jemtland ej synes dem
erbjuda mycket lockande. 2) Kurgäster, hvilkas hälsa och krafter ej
tillåta strängare strapatser, men för hvilka likväl finnas många lätt
tillgängliga sevärdheter. Knappast torde i detta hänseende några
kurorter i vårt land vara jemförliga med de jemtländska. 3) Turister,
hvilka önska genom någon tids färder och strapatser bland skogar, sjöar
och fjällar rekreera sig med sport och idrotter, studera naturen och
folklifvet.

För den senare kategorien, som vill våga sig på en smula
strapatser, och vars obehindrade framfärd i de obebodda
fjälltrakterna den nya turistföreningen tagit som sin angelägnaste
uppgift att underlätta, har han följande råd:

Utrustningen blir naturligtvis beroende af reseplanen. Här torde
vara öfverflödigt att gifva andra anvisningar än för fotvandringar. Drägt
af groft, helst ljust kläde, skjorta och strumpor af ylle, höga, helst
förut något begagnade snörskor med dubbelbottnar och låga klackar
samt till ombyte ej mera än en skjorta, ett à två par strumpor och
möjligen ett par låga skor äro den lämpliga ekiperingen för en
fjäll-eller bergstur på några dar. En filt är god att hafva för den som hyser
betänkligheter (oftast oberättigade) att ligga under fäbodstugans
får-fäll, stundom det enda slags täcke som erbjudes. Genom att så
inskränka packningen kan sällskapet, som för en fjälltur ej bör
öfverskrida 2—3 personer, förena sig om en rensel och undvara bärare. En
god kompass hör till utrustningen och gör ofta vägvisare öfverflödig.
Det är ock ett mycket större behag i att på egen hand lotsa sig fram
öfver fjällen . . . Något till matsäck bör ej saknas vid en längre marsch
öfver fjällen. . . Ett tunnt myggflor, någon reselektyr och smärre
fiskredskap, såsom några flugkrokar och en svirfvel med ref äro icke att
glömma, äfvensom täljknif, tändstickor och tråd.

Ännu 1886 är det, som man kan utläsa av dessa råd, för de
försigkomna turisterna endast fråga om fjällturer av
utflyktskaraktär — en liten ränsel, knappt hälften så stor som en nutida
ryggsäck, på tre personer! Men redan 1888 ger den Bonnierska
rundresehandboken, som utnyttjat fjällfärdsnotiserna i STF:s
årsskriftshäften, betydligt mera detaljerade och allvarliga råd till
sina läsare. Man har tagit sikte på den nya typen av resenärer,
de verkliga fjällturisterna. Kedan förordet säger att handboken
lagt sig vinn om att beskriva hittills mindre befarna, från de

289

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free