- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
292

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Billow: Notiser från turistväsendets barndom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anders Billow

tvänne gånger under sommaren 1887. Vid strapatser vane turister, som
icke frukta att tillbringa 3 nätter under bar himmel eller i tält,
tillråda vi turen på det högsta. Helst bör man vara några i sällskap och
medtaga en à två hästar för att turvis begagna under den nära två
dagars ridten till fjällets fot. Turistföreningens medlemmar få låna det
föreningen tillhöriga tältet, som förvaras i Storlien (hos tullkontrollör
Schönfeldt). En af Sylarnes få bestigare skrifver: »Säkert är, att
Syl-topparne, tagna från rätt sida och i vackert väder, icke är något
synnerligen svårtillgängligt fjäll.» — »Det är emellertid så intressant och
ger så stor valuta för besökaren, att jag är förvissad derom, att det
skall, när det blir mera kändt, inom turistverlden bli en större favorit
än Åreskutan eller Oviksfjellen.»

Författaren i den Bonnierska rundresehandboken, som blivit
så sannspådd, har emellertid haft den bästa källa, nämligen
märket L. A. (Louis Améen), som torde vara den som först
rekommenderat denna nu klassiska fjälltur, vilket skedde med en
fem sidors beskrivning i det i mars 1888 utgivna årsskriftshäftet.

I den första svenska resehandbok, som bär ett ensamt
landskaps namn, Vilh. Kærsners Dalarne, utgiven till sommaren 1885,
gör författaren i förordet, helt oberoende av den lilla, ett par
månader tidigare startade turistföreningen i Uppsala, ett
programuttalande, som tydligt ger vid handen, att ordet turist mycket
snart skulle få sin rätta betydelse och bli populärt.

Vårt land, hvilket såväl genom sina rika naturskönheter som sina
märkliga orter borde utöfva en lockande dragningskraft på sina egna
innebyggare, har dock, åtminstone till de senaste decennierna, genom
flere samfälda orsaker för dem varit mer än lofligt tillslutet. Långa
afstånd, besvärliga samfärdsmedel, klent utrustade och illa skötta så
kallade hotell hafva afskräckt eljes vandringslystna personer från att
i eget land tillfredsställa vetgirighet och skådelystnad och i stället
ofta fört deras vägar till främmande land. I våra dagar hafva dock
stora steg tagits till det bättre. Talrika järn- och vattenvägar föra
raskt och för jämförelsevis liten kostnad till målet, och å hvarje ort
af någon betydenhet är det sörjdt för att den resande kan
tillfredsställa billiga anspråk på förplägning och hvila. Det kan således icke
dröja länge, innan äfven i vårt land den speciella art af resande, som
kallas turist, hvilken hittills mera sporadiskt förekommit, skall allt
mera tilltaga, i samma mån som hjelpmedlen för en mera grundlig
resas utförande växa och förkofra sig.

Till sådana hjelpmedel höra otvifvelaktigt speciella, praktiska och
icke alltför vidlyftiga reseböcker. Det har under sådana förhållanden
förefallit oss, som om det vore ett tidsenligt företag att genom en
samling af reseböcker lemna allmänheten praktiska och lätthandterliga
vägvisare till de delar af vårt land, som äro mest förtjenta af att
besökas af turister, och hvilka därför också af dem vanligen uppsökas.

292

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free