- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
317

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calla Anrick: STF antiqua et hodierna. Glimtar ur en sextioårings liv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S TF antiqua et hodierna

till Köpenhamn. Pappa hyste ett förintande förakt för mammas
badorter.

Så satt han också i Stockholm en »varm Augustiqväll» år 1888
andra sommaren de var gifta och skrev längtansfull till mamma,
som var på sitt första besök i klockaregården:

». . . mina tankar flyger bort med mig till hagen, till korna, som
stå i rader utanför den lilla gården, till det der egendomliga suset
när hafsvinden helt sakta kryper öfver gärdesgården, böjer
försiktigt undan björkqvistarna och så pussar den rackarn hvem han
träffar på — ja, jag tänker du känner honom du också nu — ja
visste du huru ofta jag drömmer om allt detta så är jag rädd att
du nästan blefve svartsjuk på både vinden, träden och korna. De
äro dina sällskapsdamer, men också dina rivaler om mina
tankar. Helsa dem alla.»

Hon mindes de två meningarna utantill men — det var
egentligen en indiskret sysselsättning att läsa sina föräldrars brev.

»Marken, vinden, träden och korna . . .» där hade man nog
nyckeln till Turistföreningens hela makt och härlighet, tänkte
hon och erinrade sig också att pappa sagt, att han gillade en
förening, som tog sig an det förbisedda — för Sverige var ännu
inte riktigt »fint» på hans tid — och att han tyckte om föreningens
blandning av pionjäranda, akademisk kultur och sunt förnuft.

Annat än genom litteratur var landet norr om Stockholm ett
ganska okänt land för föräldrarna. Man sa det ju inte rent ut, men
i själ och hjärta indelade man det i Dalarna och Norrland, och i
Norrland hade man inte varit. Det restes till de norska fjällen
alltsedan mamma 1890 av doktor Westerlund blivit ordinerad att
böta sviterna av ryska snuvan med fjälluft. Fjälluft fick man
bäst, billigast och bekvämast i Norge, där man åkte karriol på de
smala och branta fjällvägarna, drack getmjölk och fick käcka
vänner.

»En turistförening är i allmänhet född bergsbo. Det är den
storslagna, mäktiga alpvärlden, som i främsta rummet väcker till
lifs denna kärlek till naturen, hvilken är turistföreningarnes på
samma gång orsak och ändamål. Svenska turistföreningen utgör
intet undantag från denna regel. De jämtländska fjälltrakterna
ha varit dess vagga, Åreskutan och Syltopparne dess faddrar,
och Tännforsen har sjungit vaggsångerna. Det var nämligen först
vid den tidpunkt då norra stambanan hade satt vår härliga
jämtländska fjällvärld i bekväm förbindelse med rikets öfriga delar

317

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free