- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
336

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calla Anrick: STF antiqua et hodierna. Glimtar ur en sextioårings liv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Calla A nrick

rik Svenonius i ett av de två första 50-öres årsskriftshäftena från
1886. Ja vad säger STF-medlemmarna själva?

Turistföreningen har också strävat efter att komma de två
sista orden av den mening på skam, som till fingervisning för
föreningen skrevs av samme herre i första artikeln i första
häftet av STF:s första årsskrift. Där stod: »För resan till
Kvikkjokk behövs ingen särskild utrustning — endast penningar».
Tankestrecket satte Svenonius. Kursiveringen är gjord av dagens
skribent. Att tanken blivit genomförd handling, är Turistföreningens
verk. Det är billigt att nu färdas i fjällen.

Ibland har emellertid en vrångsint natur virvlat om med
STF:s planer.

En januaridag 1932 stod några välförståndiga damer och
herrar på en trång yta i sekreterarens rum och gestikulerade och
diskuterade innanför ett rep. Utrymmet innanför repet
föreställde storleken på ett tvåbritsrum i den nya Sylstation, som skulle
ersätta den gamla, ack så uttjänta, fast, ack så älskade, fula,
kalla, torftiga Sylhyddan. Men fylld var den ständigt av
muntert färdefolk, ryggsäckar, våta strumpor, os från mat och
lampor, torkande pjäxor i spisen, Sylmammas glada röst, tradition,
minnen och trevnad.

Vad var emellertid att göra? STF:s fjällstationer och stugor,
Arådalen, Sylarna, Helags, Vålådalen, Storulvåstugan,
Stendalsstugan, Vålåstugan, Gåsenstugan, dess stigar med rösen och
ledstjärnor hade gjort Jämtlands högfjällsområde till klassisk mark
för vandringar och skidfärder. Centralpunkten i Sylarna var
sprickfärdig av trängsel och gistenhet.

Arkitekten John Åkerlund hade än en gång ritat ett nytt hem
för fjällens långfarare. Ett stort hem för bortåt 150 personer,
puttrande trivsamt som alla de andra. Och hur har han kunnat
lyckas så väl med det? Svaret ger han själv på första sidan i
en arbetsuppgifternas minnesbok, som han långt senare skänkte
sekreteraren:

»Västra Vålådalen var den första gemensamma uppgiften och
resemålet. En kolsvart, regnvåt höstkväll, den 10 september 1921
hälsade du mig genom gavelfönstret i vindsrummet på Möllers
stuga. Det lyste som en fyrbåk för en sjöfarande. Symboliskt var
detta fönster, ty det och myckei annat skönt i svensk byggenskap
från gången tid har i STF-byggandet varit ledstjärna — även om
vi samtidigt sökt göra allt bekvämt samt mer och mer modernt,

336

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1945/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free