- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1945. STF sextio år /
337

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calla Anrick: STF antiqua et hodierna. Glimtar ur en sextioårings liv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STF antiqua et hodierna

funktionalistiskt i egentlig mening. Skönhet kan väl paras
därmed.»

Men nu var det alltså repet.

— Det går bara in en stol, sa en, det kan ni väl se.

— Vi ska ha en lång och bred sittbräda framför nederbritsen,
sa sekreteraren, det har jag sett på Sandhaug i Norge.

— Det måste vara många krokar, sa fältinspektören, »Jägarn»,
som aldrig släppte en detalj ur sikte i sitt jättestora revir,
Sveriges fjäll.

— Häng speglarna på tvären, sa en av damerna, så kan hon
kamma sig och han raka sig på en gång.

— Då kommer en lång karl ovanför spegelkanten och ser
ingenting alls.

— Det måste vara nummer på britsarna, sà Jägarn, och på
hand-dukshängarna och tandborstglasen, om det inte är ordning . . .

— Fånigheter. Men var ska man sätta ifrån sig ryggsäckarna.
Smutsiga och våta. Det blir på den fina rena filten i
nederbritsen . . .

— Långlinje till jägmästarn i hytten, sa en fröken och
öppnade dörren en diskret tumsbredd.

— Vi måste ha en pall. — Då slår man av sig benen i
trängseln. — Kör in den under bordet. — Där ska ju stolen stå. —
Man måste ha en repända för att komma opp i överbritsen. —
Och ordentliga fotsteg. — Finns det inga skåp? — Det behövs
inga klänningar i Sylarna. — Fjolliga fruntimmer finns det
alltid. — Som om inte . . .

Dörren öppnades igen. Jägarn stod på tröskeln. Han var
litet blek.

— Ni kan sluta, sa han hest. Huset har blåst bort.

Omslingrad av järnkrampor med förankring ända ner i själva
fjällgrunden stod i alla fall Sylstationen klar till invigning i full
snöstorm följande år, den 3 april 1933. Det året hände så mycket
inom Turistföreningen. Det var som om de sega krafttagen att
hugga i på nytt i Sylarna stack fram också bland de andra
arbetsområdena. STF startade en egen tidning. Gav ut första
årgången av Årets Bilder. Bildade eget förlag. Sammanförde sina
skilda upplysningsgrenar till STF:s resetjänst. Instiftade
stipendiet Sylpremiefärderna. Och framförallt: öppnade de första 29
vandrarhemmen i landet.

21. STF 45.

337

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1945/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free