Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. W. Brøgger: De ti tusen år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A.W. Brøgger:
DE TI TUSEN ÅR
.Like för den siste verdenskrig kom det i London ut et ypperlig
historisk geografisk verk som hadde den stolte titel »The March
of Man» — et storstilet försök på å fremstille menneskets vei
gjen-nem tidene, en fortelling for voksne barn om hvad som
egentlig var hendt. Det var et kartverk med historisk tekst og den
förste kartplansje åpnet med hvad verden visste om oldtiden
(forntiden). Der fikk man Herodots billede fra 450 för Chr.,
Eratostenes fra 200, Strabo fra 18 e. Chr. og Ptolemaios fra 150.
På en ganske vemodig måte var det karakteristisk for en
döende tidsålders horisont, la oss kalle den latinitetens veldige
maktposisjon selv i vår nordiske verden, som bygget på historiens
fundament i et gammelt Hellas og et ennå större Rom. Egentlig
hovmodighet bör det ikke fremkalle, den dag idag er det nok
av nordiske forskere som ikke kan skrive selv en jevn
bygde-historisk fremstilling uten å begynne med Cæsar eller Tacitus.
Hvad kan de egentlig gjöre for at de er i flokk med hele den
historiske skole som stod iveien for et virkelig dyptrekkende
sam-let perspektiv av menneskehetens historie. Tusener på tusener
av år av menneskenes liv og historie blev skjövet tilside. Vi kunde
jo tegne hundre karter over alle de vei er menneskene vandret
over jorden i alle år för grekerne og romerne trådte inn i
historien, over alle de samfund, folkeslag og kulturepoker som skiftet,
opstod og forsvant, lenge för den klassiske oldtid blev til, over
alle de strömmende bevegelser i folkenes liv som fant sted i alle
disse tusenårene — ti, tyve, femti tusen år — og som engång
blir like meget historie som Alexanders persertog, Cæsars
galliske krig, korstogene, reformasjon og renessanse og Napoleons
endelöse kriger.
Den gamle vanetenkningen henger sammen med den
utvik-ling historieskrivningen og historieforskningen har gjennemgått
i den vesteuropeiske kulturverden i de siste hundreår, og som
bygger på den gamle inngrodde forestilling at först med det
3. STF 46.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
