- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
47

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landet och folket blir till. En krönika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Landet och folket blir till
yxor av grönsten. Det är ett huvudsakligen boskapsskötande folk,
vars stamfränder vid denna tid hastigt lägger stora delar av
Europa under sitt välde. De begraver sina döda i enkla
jordgravar, enmansgravar. De dominerar snart megalitbygdernas och
fångsthordernas primitiva samhällen som ett slags herreklass och
lägger under sig den lönande skånska flinthandeln.

Vid denna tid blomstrar i Egypten det feodala Mellersta riket
och i världsstaden Babylon utger Hammurabi sin berömda
lagsamling med dess andemening »öga för öga och tand för tand».

Efter några århundraden utjämnas emellertid motsatserna
mellan gånggriftsbönder och båtyxherdar, och den urgamla
fångstcivilisationen påverkas mer och mer av dessa högre
stående kulturer. Hällkistan — som givit stenålderns slutperiod sitt
namn, »hällkisttiden» (1800—1500 f. Kr.) — efterträder de äldre
megalitmonumenten såsom storfolks ättegrav. Gånggriftsfolkets
glänsande keramikhantverk förfaller, men de vackra
stridsyxornas formfulländade typer avlöses av ett nytt modevapen,
flint-dolken, som tar form efter förebilder i koppar och brons på
kontinenten och betecknar flintteknikens högsta fulländning i
Norden. På kontinenten har kopparn, som där länge nyttjats till
vapen, nu gjorts än mer tjänlig härtill genom att blandas med
tenn till brons.

Sedan en stadigvarande införsel av de dyrbara metallerna kan
påräknas kommer man åtminstone omkring 1500 f. Kr. så långt,
att ett eget med brons arbetande metallhantverk sättes i gång.
Denna »bronsålder» räknar vi från 1500 till 500 f. Kr.
Bronshantverket lyfter sig snart från en blygsam början till den
nordiska bronsålderns glänsande höjd.

Under några århundraden efter c:a 1500 f. Kr. tillverkar
brons-gjutarna sina alster i en självständigt nordisk stilart av sträng och
behärskad skönhet med spiralornamentet som det centrala i
dekoren. Endast Ungerns och det egeiska områdets
bronsålderskulturer kan inom Europa uppvisa konsthantverkliga
metallprodukter av jämförlig kvalitet. Flintdolkarna ersätts med förnämt
utformade bronsdolkar, som snart växer ut till verkliga svärd, de
första av denna vapentyp i Norden. Spjutspetsar gjutna med
skaftholk är vanliga inom det nordiska vapenförrådet. Även
häll-kisttidens gamla dräktnålar av ben översätts i brons. Men
stenålderns simpla skafthålsyxor i sten och en mångfald andra
enklare bruksredskap av flinta, ben, horn och trä lever länge kvar.

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free