Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Vår fornkultur i naturhistoriens ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår fornkultur i naturhistoriens ljus
från tid till tid i skogens beskaffenhet återspegla sig i serien av
pollenanalyser. Dessa skiftningar kunna vara lokala och tillfälliga.
Men till mycket stor del ha de framkallats av klimatiska
växlingar, som gynnat än det ena trädslaget, än det andra på de
övrigas bekostnad. Då kunna även ganska obetydliga
svängningar i pollendiagrammens kurvor kännas igen från den ena
mossen efter den andra över vidsträckta områden, ja, från
landsdel till landsdel. Därigenom skapas ett allmängiltigt tidssystem,
såtillvida att man för varje skede kan avgöra, vilka torvlager
som höra dit. Men om årtalen säges ingenting ens av det
fullständigaste system av pollendiagram. De erhållas — bland annat
— genom de arkeologiskt tidsbestämda fynden i mossar och
andra pollenförande avlagringar. Tack vare den myckenhet
sådana fynd, som redan blivit inarbetade i pollendiagram från
fyndplatserna, har det relativa tidssystem, som pollenanalysen
i och för sig åstadkommer, kunnat förvandlas till en absolut
tideräkning i årtusenden och århundraden. Käringsjön ger
oss ett praktexempel på vad det kan betyda i detta sammanhang,
att ett rikt fyndmaterial blir undersökt på platsen med ett
tillbörligt — man skulle kunna säga — pedanteri i
detaljobservationerna. Offerfynden lågo i lagerföljden i och omkring en
lagergräns, som är betingad av ett klimatomslag. Den
lagergränsen är väl bekant från nästan hela Sverige; men man har
hittills icke kunnat datera den närmare än till »ungefär fjärde
århundradet e. Kr.». Nu visar fördelningen av kruktyperna i
Käringsjön ovanför och nedanför gränsen, att denna bör
förläggas till — som Arbman skriver — »tiden omkring 300 med en
viss marginal åt båda sidorna», men säkert varken så tidigt
som 200 eller så sent som 400 e. Kr. Ett litet, men ytterst
betydelsefullt steg mot den slutgiltiga tillskärpningen av det
pollenanalytiska tidssystemet!
Och det är varken knappologi eller myggsilning att sträva efter
den yttersta skärpa i detta tidssystem. Ty sådan skärpa är
grundvalen för att också vår naturs historia skall kunna bli ett
strålkastarljus vid tolkningen av skedenas pendling mellan expansiv
folkrikedom och nära nog avfolkning, mellan en lyxbetonad
kulturell frodighet och ett armod, som för den sentida fornforskaren
nästan är »fyndlöshet». Redan ha vi — tack vare pollenanalysen
— en både konturfast och ganska nyanserad bild av den svenska
skogens typväxling från trakt till trakt under alla huvudskeden av
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
