- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
72

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Vår fornkultur i naturhistoriens ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lennart von Post

de ungefär femton årtusendena från den senaste istidens slutfas
och fram genom den s. k. efteristiden. Och vi kunna oupplösligt
förbinda det skogshistoriska dramats scenförändringar med de
omvandlingar av hela vår världsdels klimat, som vi avläsa icke
blott i pollendiagrammen, utan lika mycket i torvmossarnas
utvecklingsgång, i deras innehåll av växtrester från fordom, i
sjöarnas, vattendragens och källornas växlande vattenstånd och
flödkraft, i lämningarna av fornhavens djurvärld och i åtskilliga
andra företeelser. Vi veta, att efter istiden en flertusenårig,
mäktig värmevåg svept in över vårt land, och att denna värmevåg
under de senaste fyra årtusendena gradvis fallit tillbaka med ett
sammanlagt mått, som motsvarar en tillbakaryckning av
växtlighetens klimatbestämda nordgränser om ungefär fem
breddgrader och en nedpressning av fjällens barrskogsgräns av omkring
trehundra meter. Vi måste räkna med att sedan stenålderns slut
årstemperaturen i hela Sverige genomsnittligt sänkts med ett par
Celsiusgrader. Men vi veta också, att klimatändringen ingalunda
förlupit i jämn kurva, vare sig när de bättre tiderna nalkades
eller under nedgången. Istiden hade klimatiska efterdyningar
långt in i värmetiden; och stenålderns stora värmeepok
efterföljdes av århundradens eller årtiondens brittsomrar ända fram i
våra dagar.

På sin reträtt från de yttersta gränslägena i Nordtyskland och
Danmark hade den senaste landisens sydfront omkring 14 000 —
13 000 år f. Kr. hunnit till Skåne. Liksom tidigare på andra sidan
Östersjön klädde sig den från isen befriade marken under ännu
några årtusenden i en tundravegetation, sammansatt av
växtformer som vi nu återfinna uppe på kalfjällens hedvidder. I hela
Sydsverige finner man regelbundet resterna av fjällviden, dvärgbjörk,
fjällsippa och dylika i svämjordslagren från denna tid.
Pollendiagrammen visa emellertid, att redan nu fanns dungar av björk
och tall på Sydsveriges tundrahedar. Men först ungefär 7 000 år
f. Kr. kom den sammanhängande skogen, till en början
huvudsakligen av björk, men snart med tallen i avgjord övervikt. Den
klimatiska efteristiden hade börjat. Ännu lågo likväl vidsträckta,
men snabbt smältande isskållor kvar i Nordsverige.

Vi ha få fornfynd från dessa tider, men dock tillräckligt många
för att veta, att det redan omkring år 8000 f. Kr. strövade
människor åtminstone i Skåne och på Västkustlandet. Och efter bara

72

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free