- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
75

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Vår fornkultur i naturhistoriens ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vår fornkultur i naturhistoriens ljus

över en bofast, ofta bevisligen jordbrukande befolkning, som
visade stor konstförfarenhet i formgivningen av vapen och
redskap och i sina lerkärls utsmyckning.

Gran och bok stå nu för tiden bland de främsta som den
svenska skogens karaktärsträd, boken i sydväst, där havsklimatet
råder, granen inom nästan alla övriga landsdelar. Men i
värmetidens torvbäddar finns det bara spridda stänk av deras frömjöl.
Från tidpunkter, som ligga något olika i olika områden, börja
emellertid deras pollenkurvor kraftigt stiga. Alltifrån
bronsåldern står utvecklingen mer eller mindre utpräglat i antingen
bokskogens eller granskogens tecken. Samtidigt ökar tallen,
mest i grantrakterna. Den »mellaneuropeiska ekblandskogens»
tid i Sydsverige är förbi. Norrlandsskogen blir barrskog.
Klimatförsämringens årtusenden avlösa värmetidens. Bortsett från
nykomlingarna — granen, boken (och avenboken) — återfår den
svenska skogen mer och mer samma kynne som under
efteris-tidens begynnelseskede. Samtidigt breda sankmarkerna i alla
delar av landet kraftigt ut sig. Och ur sjöarna försvinner
sjönöten, Trapa natans, denna vår svenska värmetids speciella
utropare, som numera får sina krav på sommarvärme
tillgodosedda endast under långt sydligare luftstreck. I stället
återkommer en av vattenslingorna (Myriophyllum alterniflorum).
Den var omkring den klimatiska istidens slut lika vanlig som nu i
hela Sydsverige. Men under värmetiden var den förträngd till
Norrland. Klimatutvecklingen har vänt. Kanske går den mot en
framtida istid.

Sveriges kulturkurva kan ju knappast sägas ha pekat nedåt
sedan stenåldern. Anpassningsförmåga, uppfinningsrikedom och
allmän företagsamhet ha gjort människan mer och mer fri från
hennes ursprungliga slaveri under naturen. Men naturens herre
har hon aldrig riktigt blivit. Och tider ha funnits även i vårt folks
historia, då man måst ge upp striden mot naturens övermakt.
Det är icke för mycket att tala om stenåldersbygder i
värmetidens Norrland. Hur det var under bronsåldern är ovisst. Ty
bronsfyndens fåtalighet norr om Dalälven kan förklaras med att
bronsen var en dyrbar importvara och att stenen levde kvar som
råmaterialet för menige mans huggredskap och vapen. Men
under järnålderns första århundraden blir fyndfattigdomen så
extrem, att man har svårt att tänka sig någon annan förklaring
än avfolkning. Vår eminente kännare av Norrlands förhistoria,

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free