- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
108

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Ullenius: Primitiv fångstkultur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gunnar Ullenius

»På så sätt förde Kritdlarssuårk oss alla fram till nya land och
nya människor. Dessa människor lärde vi många ting. Vi gav
dem anvisning på att bygga snöhyddor med lång gång och ingång
underifrån. När snöhyddorna byggs på det sättet, kommer det
inget drag in i det rum, där man skall uppehålla sig.
Människorna här byggde nog snöhyddor innan vi kom, men kände inte
till ingången underifrån. Vi lärde dem att skjuta med båge. Före
vår ankomst jagade de inte de mängder av renar, som levde i
deras land. Fick de tillfälligtvis ett djur, tordes de inte ens äta
det och gav det till hundarna. Vi lärde dem att stänga lax i älven.
Det var mycket lax i landet, men de kände inte de redskap,
varmed man stänger dem. Och vi lärde dem att bygga kajaker och
fånga från kajak. Tidigare hade de bara bedrivit isfångst och
måste då fram på våren sörja för att fånga så många sälar,
val-rossar och narvalar, att de hade nog till sommaren när isen hade
gått. De slog sig i regel ned om sommaren på öar, där ejdern
ruggar eller i närheten av alkberg eller på land, där sjökungen
yng-lar. De berättade för oss, att deras förfäder väl känt till kajakens
användning, men att en ond sjukdom en gång härjat deras land
och tagit bort de gamla. De unga förstod sig inte själva på att
bygga nya kajaker och de gamlas kajaker hade de begravt
tillsammans med ägarna. Så hade det gått till när kajakfångsten
hade fallit i glömska. Men vi antog deras slädtyp, för den var
bättre än vår och så hade den ståndare.»

Nämforsens stora boplats från tiden då hällristningarna
därstädes gjordes, fann man vid en vetenskaplig undersökning så
sent som sommaren 1944 på platsen för ett blivande
kraftverksbygge vid forsen. Fynden av fångstfolkets redskap var ganska
omfattande. Det var hela uppsättningar av vackra, delvis
ornerade skifferknivar, långa smäckra pilspetsar av skiffer och kvart
-sit, skinnskrapor av kvarts och skärvor av lerkärl.

Om man tittar på kartan över norra Ångermanland, ser man
genast, vilket härligt fångstland stenålderns nämforsbor hade
att röra sig i. Först var det den laxrika älven. Slutstationen
för den mesta uppåtgående laxen i älven var belägen just
under forsarna. Där måste sålunda en oerhörd mängd lax ha
blivit stående vid uppgången på försommaren. Hur den laxen
togs, det framgår till en del av eskimågubben Kritdlarssuårks
skildring i det föregående. Man »stängde den inne» med nät
och så drog man den iland.

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free