- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
112

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Ullenius: Primitiv fångstkultur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gunnar Ullenius

Det är djuren i detta fångstland som är avbildadepå de svarta
klippytorna vid Nämforsen. En del av dem översköljs av
forsvågorna. Det är ingen tillfällighet. Hela bildarkivet vid forsen
hör ihop med vattnet. Där vattnet är så starkt som här, där kan
det också leda över en ofantlig fortplantningsstyrka till
fångstdjuren. Det är huvudtanken i nämforsfolkets bildmagi. Och för
att hålla fångstlandets avelspotens konstant har man knackat in
ett otal primitiva alstringssymboliska bilder mellan djuren på
hällsidorna. Nämforsens ristningar är ingenting annat än
bilddokument över urnorrlänningens magiska strävanden att skapa
ett evigt bestående skogslandets Gösen, flödande av dess
speciella mjölk och honung.

Kan man fundera ut, hur nämforsfolkets fångstår i
huvudsak varit indelat? Ja, så här torde det ha sett ut.
Barmarkshalv-årets stora händelse har varit laxuppgången i älven vid
midsommar och laxstimmens samling under huvudforsen. Flera
veckor har allt intresse vid boplatsen knutits till laxfångsten.
Längre fram på sommaren har insjömarkerna uppsökts för
gädd-och abborrfiske men även jakt på sjöfågel. Vid den tidiga
höstens inbrott har fångståret åter skiftat kynne och gått över från
intensivt fiske till lika intensiv jakt. Upp från myrarnas
skyddande ris kommer nu kullarna av nästan utvuxen skogsfågel.
De är mogna att bågskjutas av fångstmannen, som ömsevis
härmar moderns och ungarnas lockläten. När rödlöven
prunk-färgar skogsbergens sluttningar, blir fågeln skyggare. Då börjar
man älgjakten. Den formar sig till hetsjakter med djuren
eftersatta av män och hundar ut över klippstup eller ned i forsen.
Trampfällor läggas ut på näsen mellansjöar, där älgstigarna går.
Nu slutar kvinnorna sommarens fisktorkning och börjar ta i
håll med älghudarna. Vid tiden för första snön har
vildrensjakten börjat. Återigen hetsjakter, men större och vida mer
organisationskrävande än älgjakterna. Nu tarvas medverkan av
grannboplatsernas karlar och hundar. Nedanför störtplatsernas
avsatser i bergen slaktar man de nedstörtade och lemlästade
djuren. Hudarna knippas ihop och överskottsköttet sänks av den
förståndige ned i kallkällorna för att sedan hämtas pa
höstvinterföret. Stora kött- och märgbenskalas hållas, ty nu är fångstårets
skördemaximum för handen, överflödande och fettdrypande.

Så skiftas över till vinterhalvår. På lcnapriga, frusna myrar
och sandiga hedar faller nysnön. Skogsfågeln kan nästan tas

112

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free