- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
120

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Manker: Förhistoria under kåtans rökfång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst Manker

Från de krumvuxna fjällbjörkstammarna hämtar lapparna de valvbågar,
som spänner sig över kåtans rum och bär upp väggen — så som måhända
den arktiska komsakulturens människor använt jättevalarnas revben. —
Teckning av Runo Johanson.

Torvkåtan eller — som norrmännen kallar den — gammen
synes emellertid vara urgammal även utmed ishavskusten.
Flera 1500-talskällor vittnar om dess förekomst både i norska
Finnmarken och utmed Kolahalvöns kust, om också inte
konstruktionen klart angives, och i Heimskringla berättas om
gam-mar här uppe, som kan tänkas vara av samma slag. Den norske
arkeologen Gutorm Gjessing har också nyligen på en ö i
Nordland funnit en stenålderstomt med stolpspår, som synes kunna
härleda sig från en bågstångsresning. Allt detta och vetskapen
om bristen på trävirke utmed ishavskusten, där man i stället
sedan urminnes tider använt valben som byggnadsvirke i sina
små jordkulor, har kommit samma forskare att framlägga en
hypotes om bågstångskonstruktionens ursprung i den arktiska
stenålderns valbenshyddor. Med tanke på den slående likheten
mellan jättevalarnas revben och bågstängerna i en kåta verkar
hypotesen bestickande. Man skulle då kunna följa kåtan ända
till komsakulturens tid, då människorna däruppe, antingen de må
kallas protolappar eller någonting annat, i sin av havet och
landisen kringgärdade boreala värld mer än någonsin senare var
hänvisade till valbenen för att få stomme och resning i sina hyddor.

En hypotes är nu inget faktum, men vill det sig väl, kan den
bli det. I varje fall är det lockande, när man sitter under kåtans
bågstänger, att föreställa sig istidens fångstmän kurande under
liknande valvbågar, vare sig nu dessa varit av valens revben
eller krumvuxna trädstammar.

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free