Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Det äldsta åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman
här avbildas, bestående av en krokig trädgren med en enkel
dragstam, närmast en föregångare till den ännu i bruk varande
årdern. De hade inte någon bill, som vände torvan, utan kunde
endast rota upp enkla fåror. Mer behövdes ej heller under
bronsåldern, då klimatet var torrt och varmt och jorden lätthöll siglucker.
Under yngre bronsåldern (1000—500 f. Kr.) tillkommer ett
nytt sädesslag, havren. Pilörten, med dess fettrika frön, synes
ha blivit allt viktigare som matnyttig planta under detta skede.
Omkring 500 f. Kr. inträffade ett kraftigt omslag i klimatet.
Nederbörden ökade starkt och temperaturen sjönk; människorna
blev tvungna att anpassa sin livsföring efter de förändrade
betingelserna. Detta klimat gynnade gräsväxten och snart bildades en
tät, fast grässvål. Det fordrades därför kraftigare redskap än
tidigare för att bruka jorden och i Danmark har man kunnat
konstatera, att man vid denna tid införde tunga plogar med hjulställ.
Nu infördes också det sista av sädesslagen, den härdiga rågen.
Dessa svåra århundraden till tiden fram mot Kristi födelse har
varit grundläggande för vårt nutida jordbruk. Tidigare var män
niskorna relativt oberoende av de klimatiska förhållandena, och
boskapen kunde gå ute året om; nu tvingades man att bygga mer
stabila bostäder åt sig själv och åt djuren. Trösken måste förläggas
till lador i stället för att försiggå under öppen himmel, och
insamling av vinterfoder genom höslåtter och lövtäkt blev ett drygt
arbete. Bygden hade låsts fast och livet hade blivit betydligt hårdare.
Så kan man gradvis följa utvecklingen från den frie
fångstmannens liv under äldre stenåldern, då tillgången på villebråd
var det enda som bestämde livsföringen, över till det första
stadiet av bondeliv, då åkerbruket och boskapsskötseln infördes,
fram genom yngre stenåldern och bronsåldern med milt,
gynnsamt klimat till den begynnande järnåldern med dess bistrare
förhållanden och hårda liv. Men hela tiden var fångsten med sina
uråldriga traditioner en dominerande faktor. Vilt och fisk utgjorde
alltjämt en betydande del av böndernas föda, och under
missväxtår fick man helt lita till det som skogar och sjöar kunde ge.
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
