- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
169

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur Bohusläns bildkrönika

hällarna tätt intill. Men varför har man valt just den ytan, när
det fanns andra, lika lämpade hällar alldeles bredvid, där
ristningarna kunde utföras mycket bekvämare. Troligen för att
ristningen skulle synas nere från slätten; bilderna skulle verka
genom sin belägenhet, nära eller som här i synlig kontakt med
jordbrukets marker. Här fanns inte någon slät häll intill slätten,
som annars i regel är fallet; därför måste man hugga figurerna
uppe i berget, en företeelse, som man också känner från några
få andra ställen.

Redan då man ser tjurarna skymta mellan träden, lägger man
märke till den påtagliga realismen i dessa ristningar. Låt vara att
materialet, den hårda graniten, tvingade konstnären att
schematisera sina bilder, men detaljer som tjurarnas väldiga, hängande
manke, deras tunga kroppar och huvudenas hållning visar en
osviklig naturuppfattning, som vi också återfinner hos samtida,
små nordiska tjurfigurer av brons. Om man vandrar vidare över
Aspeberget, finner man här och där enstaka ristningar, ett par
skepp, några enkla djurfigurer, mindre omsorgsfullt huggna och
utan den kraft, som de stora ristningarnas figurer äger. Här har
magins behov av bilder blivit tillgodosett utan konstnärliga
pretentioner. Dessa enklare ristningar är måhända försök från
enstaka bönders sida att för deras privata räkning påverka
naturens makter, medan de stora ristningsfälten av konstnärlig
kvalitet är ett uttryck för samfälld strävan att blidka makterna
eller att betvinga dem.

Oftast ligger ristningarna på hällar vända åt öster eller
nordost, de väderstreck från vilka landisens massor skjutit fram och
slipat av bergen. Men vid Litsleby finner vi en stor ristning där
terrängen öppnar sig mot väster, inte ute vid odlad mark utan
intill en mad, som ännu delvis är kärr. Här har något av
landskapets gamla karaktär bevarats i den icke utdikade ängen, där
kreaturen nu liksom förr går på bete. Hällen är slät, men den
planterade risiga tallskogen tränger sig tätt inpå ristningen. Större
och mindre skepp, enkla i sin utformning, och små schematiskt
tecknade djurfigurer fyller hela ytan. Men mitt ibland dem,
skickligt inpassad fastän figuren skär över ett par av de tidigare
ristningarna, står en väldig man (sid. 164) med kraftigt svällande vådor,
ett tecken på styrka och spänst. Han lyfter händerna och i den
ena håller han ett stort spjut. Både genom sin storlek och
kraften i teckningen intar han en särställning här i Tanum. Man har

169

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1946/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free