- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
174

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Holger Arbman

socknar. Vi väljer ut en ristningsgrupp vid Torsbo. Den låga
barrskogen växer ned mot åkerkanten och täta ljungmattor
tränger sig tätt inpå ristningarna. Regnvattnet silar ned över
hällarnas figurer och i fuktiga fåror kommer de första små
mossbollarna fram, korta rader av små mörka tuvor. Vinden för med sig
barr och löv, som samlas längs ristningsytornas kanter och ger
fäste för vegetationen, i bergets springor och släppor börjar några
första gröna strån sticka upp, myllbildningen är i full gång och
om icke de fornvårdande myndigheterna höll undan
vegetationen, skulle inom kort tid många av våra hällristningar vara
dolda under mossan.

Ristningarna ligger vid foten av ett kalberg, där vinden blåser
över de ljungklädda klipporna. Uppe på höjden kröner tre stora
gravrösen bergets kam. Med möda och svett har materialet
släpats dit upp och rösena byggts för att i evärdliga tider minna om
de bronsålderns stormän, som gravlagts här uppe. Åt väster
öppnar sig en dalgång ned mot havet med bördiga åkrar på
lermark erna och lövdungar, som trycker sig intill
bergssluttningarna. Om vi tänker oss åkrarna som gräsrika mader, har
vi här bronsålderns landskap framför oss med ädla
lövträdsbestånd, med rymden över rösena på höjden och med
hällristningarnas ljusa ytor på hällarna nere kring grässlätterna nära
gårdarna och den odlade marken. Det är de dödas och de
levandes värld skilda åt, och hällristningarna med sin
livsbejakande kraft hör de levande till, de står åtminstone icke här i
de dödas tjänst.

Vid foten av berget nere mot slätten, där ristningarna ligger
i en lång rad, finns på en av hällarna ett skepp (jfr sid. 162), som
är omkring 4 meter långt, det största i Bohuslän, och mycket djupt
hugget. Köllinjen spänner med sin kraftiga horisontal över hela
hällen, det är som vore det havsytan flyttad upp på berget. Där
är också andra skepp, mindre skepp, som styr fram över
varandra och vid sidan av varandra. Styr kan vara det rätta
uttrycket för många av hällristningarnas skepp; de följer
berghällarnas ytor som om dessa var vågor.

Skeppens gåta har hällristningarna behållit, de har trotsat alla
tydningsförsök. Det kan vara bilder av kultskepp, som fördes
fram på land i processioner, liknande senare tiders
karnevalsbåtar, de kan vara symbolen för solens livgivande makt eller de
kan återge solens gång över himlavalvet, de kan vara ristade till

174

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free