Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STerter Janson foto.
Granen var ett relativt sällsynt träd under bronsåldern, men det spelade en
viss roll i kulten. Varför skulle den ej med sin snabba växt bli symbol för
fruktbarheten, för växtkraften? Lökeberg i Foss socken.
växer, och speciellt att granen, som under bronsåldern var mindre
vanlig i Bohuslän, blev en symbol för livskraft, växtkraft,
fruktbarhet? I skilda former förekommer trädkult över vidsträckta
delar av Europa och andra trakter av jorden. Vi behöver endast
erinra oss Dodonas heliga ekar eller bleknade drag i senare
tiders folkbruk, som till exempel majstången och kryckeståten.
Bohuslän, kalbergen och havet, som ständigt brusade i närheten
av människorna, som gav dem en viktig del av deras föda, som
var deras port ut mot främmande världar och förde dem i
kontakt med andra folks sätt att tänka och tro, har danat människor,
som måste skilja sig från dalboarna, uppfödda inne i landet, där
de skogklädda höjderna trängde sig på dem, där sjöarna
visserligen gav folket fisk likaväl som skogarna gav dem vilt, men där
de isolerades och horisonten aldrig var fri. Kanske kan vi se hur
dessa olika människotyper återspeglas i hällristningarna inom
kustområdet och i inlandet.
14. STF 46.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
