Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Bohusläns bildkrönika
Vår resa slutar i Tisselskog. I hällristningarna har vi sett en
förgången kultur skymta förbi, en kultur, som säkerligen hade
vissa likheter med vår egen men som dock var något helt annat
och vars miljö vi aldrig kan nå. Därför är det också så svårt
att gripa innebörden i bilderna på berghällarna. Genom att
jämföra hällristningarnas bilder av vapen med vapen, som
påträffats i gravar, genom att hällristningarnas båtbilder delvis
återgår till båtframställningar på bronsålderns rakknivar och andra
föremål och genom att hällristningar ibland finns anbragta på
insidan av bronsåldersgravarnas kisthällar, vet vi, att det var
bronsålderns människor, som utförde ristningarna.
I början av järnåldern, i varje fall före Kristi födelse, hade nya
trosföreställningar trängt igenom och hällristningarna tillhörde
det förgångna. De är minnen från ett märkligt skede i vår historia
och uttryck för ett sammansatt komplex av föreställningar,
religiösa, magiska och kanske andra av mer profan natur. Som
bilderna i ett kalejdoskop återspeglar de livets olika skiften. Där
har vi mött bonden vid plogen och hans boskap, fiskaren på
havet, jägaren i skogen, officianterna vid kultfesterna iförda
tjurhudar, lurblåsare, yxbärare och akrobater och andra personer,
som tillhöra festtågen, och först och sist har vi funnit skepp och
andra symboler, med för oss okänd innebörd. En enstaka bild,
ett skepp, en fotsula, ett solkors, en människofigur hade för
dåtidens människor ett rikt innehåll. När vi ser ett krucifix, vet vi,
att den korsfästes bild är symbolen för kristendomens hela mystik.
Om vi inte kände den kristna lärans innehåll, skulle krucifixet
för oss endast vara en bild, en konstnärlig form.
Bronsåldern var en epok av sjudande liv, av hastig utveckling
och med vidsträckta handelsförbindelser över hela Europa. Icke
blott varor utan även idéer fördes till Norden söderifrån. I
bronsen, i ornamentiken finner vi den materiella kulturens inflytande,
i gravskickets förändring, övergången från jordande av de döda
till likbränning, och i hällristningarna den föreställningsvärld,
som har sina rötter i sydligare delar av Europa och
ursprungligen i Asien. Dyrkan av en himmelsgud, personlig eller
opersonlig, åkallan eller betvingande av de makter, som bestämmer över
väder och vind, som ger god äring eller nödår, det måste vara
den innersta meningen i berghällarnas bilder.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
