- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
196

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Schnell: Hem och hemvärn på Öland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ivar Söhnell

borg, utan sannolikt stora delar av de angränsande
kustbygderna som lämnat arbetskraften vid borgbygget. Varje morgon
under långa tidsperioder har det kommit folk i tur och ordning
från olika gårdar och byar för att bryta sten och foga den
samman till en ringmur. Så gjorde ett halvt årtusende senare ett
ny-kristnat släktled som byggde stenkyrkorna genom utgörande av
så kallad gångled.

Det som tvang folket att vandra de långa vägarna till
borgbygget i skogen, var väl dels känslan av ett ständigt fiendehot,
som vilade över den öppna kusten, dels de påbud, som kan ha
utgått från hövdingarna med de långa husen.

När så en sommarmorgon vårdkasen tändes i Sandby borg
och spred sitt bud över ön från vårdkase till vårdkase, var det
inte männen, som vandrade genom hässlet till Gråborg, utan
kvinnorna, som med kreatur och dyrbarheter samlades innanför
murarna.

Ute vid kusten låg männen och vaktade främlingarna, som
sprang i land än här, än där. De brände en by och stal vad som
lämnats kvar, bjöd en skärmytsling med de bönder, som hann
fram, och lämnade några döda efter sig både av egna män
och av »hemvärnets» bönder. Så tröttnade främlingarna på
leken, och ölänningarna kunde vända hem för att begrava sina
döda och resa dem bautastenar.

Men en gång får vi kanske tro, att främlingarna var starka
nog att bege sig upp på ön för större företag. De kom då också
till Kampäng, slängde några bränder i sävtaken, och drog sedan
på stigarna genom hässlet och upptäckte Gråborg. Förstärkningar
drogs ihop och med samlad vapenmakt trängde de innanför
murarna, nedgjorde besättningen, kanske också de kvinnor och barn,
som skulle skyddats där inne, och drog iväg med boskap och
annat byte. — Och efter den dagen byggdes stugorna vid
Kampäng och i många andra av de öländska byarna aldrig mera upp.

Om vi vandrat en mil norrut rätt genom hässlet, hade vi
kunnat komma direkt till Ismanstorps borg i Långlöts socken.
Nu blev det att trampa förbi N. Möckleby, Runstens och
Långlöts kyrkor ute på den stora östra kustlandsvägen och sedan
fara rakt västerut igen för att nå fram till Ismanstorps bv. En
Turistföreningens prydliga skylt pekade ut en skogsväg till
borgen, och i skymningen gick vi in i hässlet. Stigen vände otaliga
gånger, och utan Turistföreningens skyltar hade vi snart kommit

196

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free