- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
203

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sune Lindqvist: Sveariket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sveariket

denna klandrades ju också för att ödsla alltför mycken tid på så
oväsentliga företeelser som krig och dynastipolitik.

Sådant var fornforskningens dåtida program. Det tycktes vara
omfattat med ärlig övertygelse. Men det var resignationens
fåfänga försök att göra en dygd av nödvändigheten. Det förstod vi,
när möjligheter yppades att nå längre än man förut vågat
hoppas — till att skriva forntidens historia i verklig mening.

Omslaget kom plötsligt med en ung, begåvad, tyvärr alltför
hastigt bortryckt forskare från Lund, Knut Stjerna. Han hade
börjat som litteraturhistoriker i Henrik Schücks skola, men
kastade sig snart över på arkeologiska studier utan att ändå släppa
kontakten med fornlitteraturen. För honom var det omöjligt att
på övligt sätt betrakta fornsakernas formväxlingar endast som
resultat av dunkla, om naturlagarna erinrande krafter. Han
räknade på allvar med människan och med alla de nyckfulla drifter
och tillfälligheter, som i alla tider påverkat hennes gärningar.

Stjernas doktorsavhandling gällde Bornholms befolkning
under järnåldern. Fynden från ön visade, menade han, att en
betydande folkomflyttning försiggått under forntiden. De föremål
man påträffat från tiden efter omkr. 550 e. Kr. äro nämligen av
en helt annan art än de tidigare. En utvandring skulle alltså ha
försiggått kort före sagda tidpunkt, och Stjerna satte den i
samband med vad hävderna ha att berätta om burgunderna på
kontinenten, ty öns namn var i gammal tid Burgundarholm. I
tomrummet skulle senare nytt folk ha vandrat in. Stjerna
betecknade »Kalmarsundsområdet» som dess sannolika hem. Detta
var ett djärvt försök att fylla ett historiens blad med slutsatser,
vilka så gott som uteslutande vilade på fornsaksstudium.

Av större intresse och betydelse blev Stjernas behandling av
Beowulfskvädet. Denna på fornengelskt språk avfattade dikt
anses i allmänhet vara från omkr. år 700. Den handlar om götar,
svear och daner. Den lämnar en rad uppgifter om förbindelserna
mellan dessa folk och det var långt tidigare klargjort av Pontus
Fahlbeck, att dessa utsagor i ej ringa omfattning äga historiskt
värde. Några av svearnas kungar omtalas med namn, som
återkomma i fornisländsk tradition och måste anses pålitliga. Likaså
nämnas liera götiska kungar. En av dem säges ha gjort ett
härtåg till Frisland, och detta omtalas även i frankiska urkunder,
som medge en ganska noggrann beräkning av tidpunkten. Så
hade det blivit möjligt att fastställa såväl när de götiska härskarna

203

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free