- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
226

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigge Hommerberg: Birka och vikingatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sigge H om mer berg

ylle-, linne- och sidentyger, utomordentligt vackra silverbroscher
och armringar, pärlband av karneol och agat eller glas med
insmälta trådar. Till detta kan fogas en liten notis från en
dåtida arabisk författare, som nämner en detalj om de danska
kvinnorna, vilken säkert också kan gälla för de svenska: »Även
finns det här ett ögonsmink, och när de använda det, förminskas
deras skönhet aldrig men ökas ständigt både hos män och
kvinnor.» — Trots allt var dock kvinnan mera konservativ i sitt
dräktskick än mannen. Hon höll fast vid den nordiska dräkten,
medan däremot männen, som haft direkt kontakt med
Österlandet, gärna lade sig till med ett och annat av utländskt snitt.
Huvudsakligen var det tre plagg, kvinnan bar: över axlarna
en schal, därunder en hängslekjol och närmast kroppen en
vid underklänning. Den manliga dräkten bestod av benkläder,
kolt och utanpå denna en mantel. Sedan måste vi anse som en
självklar sak, att under de kalla vinterdagarna både män och
kvinnor gick klädda i päls och pälsmössa.

De förnämsta köpmännen måste ha bott i större och mera
påkostade gårdsanläggningar, med bland annat en stor sal för de
säkerligen präktiga måltider, som förekom vid de årliga festerna.
Vanligtvis har man tänkt sig, att husets folk och gäster satt på de
utefter väggarna löpande långbänkarna, framför vilka bord
placerats. Läckerheternas antal var antagligen stort, och till Tors,
Odins och Frös ära höjde man sitt glas.

Husen i Birka får man inte föreställa sig liggande huller om
buller. Åtminstone bör det ha funnits en viss ordning i den
jämförelsevis vildvuxna stadsplanen. Har man sett
500-talsanlägg-ningen Ismantorp på Öland med dess ganska rediga indelning
efter gatugränser och kvarter, inser man att sådant
»stadsplanerande» inte behövde vara okänt i Birka. — Däremot har det
nog inte varit så väl beställt med de hygieniska anordningarna.
Några avlopp eller kloaker har inte funnits. Allt avskräde
har kastats ut på gatan, där det har fått ligga kvar, utan att
någon bekymrat sig om obehaget. Det är först under de senaste
århundradena, som man fått ögonen öppna för renhållningens
stora betydelse. Nej, Birka skilde sig nog inte mycket i hygieniskt
avseende från Gamla stån i Stockholm, så som denna tedde sig
ännu på låt oss säga Gustav Vasas tid.

Bunt kring landsidan av staden har löpt en vall med
träpalis-sader, avbrutna på sina ställen av fyrkantiga trätorn, från vilka

226

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1946/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free