- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
232

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigge Hommerberg: Birka och vikingatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sigge H om mer berg

Ryssland utan höll sig huvudsakligen inom Östersjön, men de var
duktiga köpmän, som gjorde goda förtjänster, vilket bäst utvisas av
den mängd silvermynt, man påträffat i den gotländska jorden. —
Skåne har ju varit en del av danernas land, och Öresund utgjorde
inte någon gräns, tvärtom, det endast band vår sydligaste provins
starkare samman med Själland.

Parallellt med de nordiska köpmännens resor gick ofta de
mång-omskrivna vikingatågen. På tal om det svenska handelsnätets
trådar genom Ryssland bör även påpekas att inte alla dessa färder bara
var av fredlig karaktär. Nej, de var mer än en gång kombinerade
med formliga plundringståg. Vi vet, att nordborna till och med två
gånger anföll Konstantinopel och tre, kanske fyra gånger kalifatet.

När Karl den stores väldiga rike efter Ludvig den frommes
död och fördraget i Verdun 843 hade delats upp mellan hans tre
sonsöner, gick dess styrka förlorad, i synnerhet som bröderna
invecklat sig i inre stridigheter med varandra. Dessutom hade ju
de ekonomiska konjunkturerna blivit sämre i och med att
franker-riket mist sin betydelse som transitoland mellan Norden och den
muhammedanska världen. I England var situationen inte bättre.
Landet bestod av en mängd småriken, mellan vilka en kraftig
splittring rådde, som verkade i liög grad försvagande. Förliga vindar
blåste emellertid för de nordiska folken. Rikedomen var redan
förut stor, deras skepp ytterst sjödugliga, svenskarna hade prövat
sina krafter i österled, och daner och norrmän hade redan flera
årtionden tidigare gjort de första strandhuggen på frankisk och
engelsk mark. Lusten till äventyr låg dessa män i blodet, och vem hade
något emot att på ett lättvindigt sätt förvärva nya förmögenheter.

Svearnas insatser i tågen mot England och Frankrike var
kanske inte av så stor betydelse. Men skåningar och hallänningar och
säkerligen även blekingar har deltagit i danernas vikingatåg
liksom bohuslänningar i de norska. Till väldiga flottor samlades
skeppen. Dessa var klinkbyggda och hade vanligen en längd av
30—40 meter med högt uppdragna för- och akterstävar. Råseglet
kunde ha en yta på omkring 70 kvadratmeter och var sytt
samman av olikfärgade, lodrätt löpande, breda våder.

Vilken karaktär hade de västliga färderna? — På försommaren
841 seglade en dansk flotta upp för Seine och brände Rouen,
och två år senare rönte Nantes samma olyckliga öde. Årtalet
845 har haft en dyster klang för Hamburg och Paris. En flotta
på 600 skepp löpte då in i Elbe, och snart stod det mäktiga

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free