- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
240

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Almgren: Färd till Gotlands Hesperider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bertil Almgren:

FÄRD TILL GOTLANDS
HESPERIDER

Det här är Island, sa Mårten och var lycklig.

Det liär är Grekland, sa jag och var lika hänryckt.

Jag känner precis igen mig, sa Mårten, klippformerna, dorn
är som lavablock, färgerna, det korta gräset, det öppna
landskapet, det väldiga linjespelet, fåren, havet . . .

Jag känner precis igen mig, sa jag, klipporna, det torrbrända
gräset, färgerna, linjerna, fåren, havet. Och Stora Karlsö har
exakt samma silhuett som Thera där längst i söder bland
Kykladerna. Vi var på Lilla Karlsö och vi var lyckliga inte bara som
skönhetsdvrkare utan också som yrkesmän.

Arkeologens vardag är nämligen förlagd till en torr
skogsbacke, fjärran från sjö eller hav, där sommarhettans svett och
gravbålresternas koldamm kunna badas bort. Det är helst en
barrskogsbacke, där träden står tätt nog att camouflera allt
för den fotograferande med ett lapptäcke av grenskuggor.
I skydd härav dansar myggen krigsdans och går till anfall mot
utgrävarens böjda nacke och försvarslösa vänsterhand, på
vilken han tungt stöder sig under det tålmodiga frampillrandet av
sparsamma och sköra fragment. Dessa är omspunna av de sega
och fjädrande rottrådarna från den djungel av granrötter, han
huggit sig ner igenom under ivriga protester från myrornas
härskaror, vilka likt lemlar envisas att fortsätta sina vägar tvärs
över grävningsschakt och arkeologers smalben.

I en sådan omgivning drömmer man om idealgrävningen.
Lilla Karlsö var drömmålet, arkeologens söndag. Mårten hade
rekognoscerat ön, visste vad som skulle grävas och hur
underbart allt var. Där var solvarmt badhav runt om, öppet land med
sparsamma, dekorativa lövträd, solgass och svalkande
havsbris, mjuk, lättgrävd kalkjord, som bevarade benföremål och
skelett klingande hårda, samt total avsaknad av krypande,

240

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free