- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
265

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alvar Silow: Söderfors. Tradition och nyskapande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söderfors

samhällsbyggnad — ett sådant exempel finner man på ett relativt
kort avstånd från huvudstaden, uppe i den gamla
Dannemora-bergslagen, vid Dalälvens nedre lopp. Det är en trakt i de
centrala delarna av vårt land, som är mycket litet känd, trots sin
nära belägenhet till några av våra största stadssamhällen och
till gamla kulturbygder.

När Dalälven passerat gränsmötet mellan Dalarna,
Gästrikland och Uppland, tar den som bekant nordostlig riktning och
utgör därefter i stort sett gränsen mellan de båda sistnämnda
landskapen. Den stöter nu på den ena bergtröskeln efter den
andra, breder ut sig till stora fjärdar, fyllda av öar, som bilda
en hel skärgård. De låga stränderna, som älven själv skapat,
täckas under högvatten, medan vid lågvatten älven drar sig
tillbaka, lämnande plats för en hastigt spirande gräsväxt på frodiga
strandängar. Väldiga myrar breda ut sig innanför strandbältena,
kläckningsanstalter för myriader och åter myriader av mygg.

I de stora skogarna, särskilt på älvens södra strand, vilka
sedan gammalt avgränsa Upplands nordligaste jordbruksområde,
Tierpsslätten och dess utlöpare, från det sydligaste Norrland, där
går storvilt och där trivs skogsfågel. Själva älven och dess öar äro
hemvist för sjöfågel. Här seglar havsörnen lugnt fram, ty han
räknar dessa gränsområden mellan land och hav till sitt rike.
Vattnet är fullt av fisk.

Norra stranden öppnar sig mot södra Gästriklands odlade
bygder i Österfärnebo och Hedesunda socknar. Här finns
bebyggelse ända sedan järnåldern, och längre nedåt havet, nedanför
Älvkarlebyfallet, ligger ett av Upplands ståtligaste gravfält. Inom
Österfärnebo och Hedesunda ha påträffats märkliga lämningar
efter primitiv järnhantering — utlöpare av Gästriklands och
Dalarnas rika förhistoriska järnindustri, som föregått den moderna
järnindustrien i dessa trakter.

Det är en svårframkomlig trakt. Den genomkorsas i
nord-sydlig riktning av två stora rullstensåsar, Uppsalaåsen och
Enköpingsåsen, som sedan urminnes tider burit de nordgående
huvudvägarna på sina fasta ryggar, höjda över vatten och moras.
Vägarna i ost-västlig riktning, utmed älvens lopp, äro av
sekundär art och ännu i dag av ringa betydelse. Få äro de människor
utom de närmaste bygdernas folk som besökt dessa säregna
trakter mellan de båda stora rullstensåsarnas trafikleder.

Färdas man i båt på Hedesundafjärdens vattenyta, ser man

20’

265

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1946/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free