- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
327

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rabe: Om långfärdssegling. En rapsodi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om långfärdssegling

sin törn vid rodret, och i övrigt är det ofta en hel del att göra
med att skifta segel, allteftersom vind och andra förhållanden
ändra sig under dagens lopp. I varje fall i skärgård, som icke
är så välbekant som hemmavattnen, tar själva orienteringen och
navigeringen mycken uppmärksamhet och god tid i anspråk.
Även sommartid kan också dimma driva in över kustvatten och
skärgårdar och göra navigeringen till en lika stimulerande som
spännande problemlösningskonst. Skulle det vara ett långt pass
i vackert väder med lätt och stadig vind, finns det nästan
alltid något arbete ombord, någon mindre reparation att göra
eller någon detalj i rigg eller inredning, som kan förbättras.
Allting ombord måste ju städse hållas i gott och effektivt
skick. Ligger man någon gång i stekande solskensbleke, ter
sig det svala våta elementet så lockande i sin latenta egenskap
av badvatten, att besättningen även utan särskilt kommando
gärna förfogar sig över relingen och kan roa sig med att
simmande bogsera båten ett stycke. Matlagning, måltider och disk
lägga ju också beslag på åtskillig tid. Ofta är väl någon ombord
särskilt road av matlagning, och då går det som en dans. Att
någon är särskilt road av disk är däremot mera sällsynt. Men
med litet praktiska anordningar och en förnuftig fördelning av
arbetet går även sådant bra. Det är alls icke någon svårighet att laga
och äta alla måltider ombord under gång, och har man något dygns
frisk och lämplig vind, bör man utnyttja möjligheten. Under
ett sådant dygn hinner man bekvämt med en god del av
färdprogrammet och kan en annan dag ta det lugnt eller, om det faller
sig så, göra små avstickare från färdplanen. I varje fall är det
alldeles förkastligt att avstå från matlagning ombord och blott
medföra torrskaffning för att i stället lägga seglatsen från matställe
till matställe. Det är ett säkert sätt att totalt fördärva färden.

Som jag redan inledningsvis nämnde, bör man på en
långsegling icke vara slaviskt bunden vid ett alltför långt i fjärran
liggande mål, så att seglingen blir ett enda jäktande för att hinna
fram i tid. Nej, man bör gärna på vägen ta tillfällena i akt att
t. ex. ankra i någon lugn vik för badning under solvarma dagar.
Särskilt i de yttre skärgårdarna finns det gott om platser, där
badvattnet kan ha gestalt av hela små arkipelager, där vattendjupet
icke alls eller åtminstone icke vid infartströsklarna medger båten
att gå in, men som förete en oerhörd rikedom av små fina vikar
och sund, och där man således kan göra långa, innehållsrika

327

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free