- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
334

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rabe: Om långfärdssegling. En rapsodi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf Rabe

av nattens surmulenhet framför sig dit, där ... ja, var äro
egentligen molnen, när de äro borta? En sådan morgon kan också
betyda vind. Icke alltid den gamla vanliga medsolsvridande
sommarbrisen utan en ung och frisk, kampglad vind, som
stridslystet förföljer de sista förskräckta molntapparna, och som kan
blåsa kraftigt och uthålligt en hel dag eller mera från samma håll.

Väderleken är för en långfärdsseglare självklart icke bara en
fdm att titta på eller en del av den yttre ramen kring
långseglingen. Den är djupt ingripande i livet ombord och ger detta
mycket av dess skiftande färg. Än ligger man utsträckt på däck
i gassande sol i dåsigt bleke eller lätt och ljum bris, och vad som
förefaller ombord, arbeten, måltider, äger rum i det fria, på däck
eller i sittrum, och allt är en lätt och behaglig tillvaro. Än får
man stå och ta stadigt spjärn vid båtens krängningar, medan
sjön stänker över eller regnet smattrar på oljeställ och sydväst och
frivakten kanske helst förlägger sin tillvaro under däck. Men
klagar över sådant gör man icke. Av vad naturens regi kan bjuda
på är det få ting, som äro så uppfriskande som en riktigt väl
inspelad sommarstorm med regn, åtminstone om man har en
skaplig hamn någorlunda inom räckhåll. En fördel med regn på
sjön jämfört med på landbacken är att, så snart det slutat regna,
väglaget är lika fint som förut. Och efter en kort stund har i regel
allt ombord blåst torrt igen.

Det är givetvis icke bara omväxlingen och alla dessa olika
upplevelser jag tidigare talat om, som ge långfärdsseglingen dess
särskilda tjusning. Men det är icke så lätt att säga vari den
egentligen ligger. Först och främst är det väl dock i själva friheten
i färden. Icke bara detta att man är fri och oåtkomlig för telefon
och andra terra firmas pockande och bindande ting utan också
att man har färdvägen öppen, inga permanentade vägbanor,
som man måste hålla sig på, utan vitt och brett utrymme för
fria färder.

Säkert sammanhänger mycket av tjusningen i en
långseglats-tillvaro också med att båten och dess besättning bildar en värld för
sig i världen. Gemenskapen människorna emellan i denna lilla
värld blir stark, därför att alla dela samma upplevelser. Över
huvud saknas alla de splittrande moment, som på landbacken
kunna göra en familj mest lik en flock måsar, som tillbringa
vilans timmar på samma kobbe utan att växla många ord, men
där var och en i övrigt flyger ut och in som det faller sig. Man

334

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free