- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
345

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Bengtsson: Sjövägen Växjö—Tjärö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sjövägen Växjö—Tjärö

om du törs», och strax intill i grönskan 1700-talets långa rappade
herrgårdslänga, »välkommen om du vill».

Vi landade alldeles intill ruinen. Pojkarna var intresserade
och fick veta allt vi visste. Trots betänkliga luckor i våra
kunskaper tror jag att de fick en givande historietimme. Att
slottet byggts i slutet av 1400-talet, sade dem ingenting, men vi
fantiserade tillsammans om belägringar, som slottet fått utstå, om
armborstskjutning och brinnande beck från väktarkransen och
om Arvid Trolles flykt vid Sten Stures belägring — över sjön i en
1400-talets kanadensare, ville vi gärna tro. Vi diskuterade till
och med en arkeologisk undersökning i dykardräkt av
sjöbottnen runt slottsholmen, varvid kusliga hemligheter skulle blottas.

Pojkarna var faktiskt så intresserade av Bergkvara, att
uppbrottsordern vållade protester, men vi ville gärna hinna ännu
längre första dagen. Vi lämnade alltså ruinholmen och paddlade
västerut mot sjöns utlopp förbi vassruggar och småholmar, där
fågellivet var rikt och ljudligt och vattenfloran blomstrade i
ytan. Det visade sig vara rask fart på vattnet i ån, som var
påfallande fri från sten i sitt övre, raka lopp. Här hade tydligen
legat något kvarnaktigt eller också hade man rensat upp för
flottning. Längre ner dök emellertid stenar upp ur djupen och
vår första kapsejsning ägde rum med fart och kläm.
Kanadensaren rände med stäven på en sten och strömmen tog
akterstäven, varpå bredsidan fick ta emot vattenmassorna, som
begav sig in i kanoten. Pojkarna hade förut med hetta diskuterat
vilka namn vi borde ge kanoterna; det dög inte med bara
benämningar, de måste döpas. Knappt var olyckan skedd, så
var oenigheten i namnfrågan borta. När Figge och Lars dyblöta
kravlat sig i land och kanoten bärgats, döptes den högtidligen till
Doppingen och kajaken fick det mera stadiga namnet Ankan.
Nu fanns det något att skriva om i loggböckerna, vilkas
författande anförtrotts åt pojkarna.

Greve Posse på Bergkvara hade givit oss goda råd beträffande
nedre loppet av ån, och vi fann hans varningar välbefogade.
Det fanns inte plats för bemannade kanoter i det vita skummet
mellan stenarna, så vi vadade utför med kanoterna framför oss.
Ibland kunde vi åka en bit, hängande gränsle över akterstäven,
med fötterna vaksamt lodande djupet. Detta sätt att färdas skulle
vi längre fram bli ganska vana vid.

Den lilla Härensåssjön inleddes av mader, som sträckte sig

24. STF 46.

345

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free